Skärgårdsdelegationen Finland Öarnas och sjöarnas land TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 1 13.1.2016 11:45:58

ANTERO AALTONEN • PÄRMBILD: ANNE SAARINEN / VASTAVALO Sulkavan Soutu är världens största roddevenemang. Sträckan runt ön Partalansaari är drygt 60 kilometer lång. Grupprodd i kyrkbåt har blivit särskilt populär, men det finns också många båtar för en eller två personer. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 2 13.1.2016 11:46:04

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND 3 Ärade läsare Den här broschyren beskriver människornas liv, näringarna och natui skärgårdslika områden i Finland. Finland är rikast på sjöar och vattendrag i världen och ett av Europas skärgårdsrikaste länder. Vi har 76 000 holmar och öar som är större än en halv hektar, 56 000 sjöar som är större än en hektar, 36 800 km över fem meter breda å- och älvfåror och 336 000 km strandlinje. Det finns vatten i varje kommun, och det kan också vara svårt att hitta en kom- EEMELI PELTONEN / VASTAVALO ren i skärgårdsområden både med och utan fasta vägförbindelser samt mun utan någon ö eller holme. Det finns omkring 20 000 öar och holmar som är bebodda året runt eller bara tidvis. Varje ö, sjö och älv har sin givna plats i finländarnas hjärtan. Broschyren du håller i din hand beskriver denna vår unika rikedom. Finland är uppspjälkt av skärgård och vatten; detta är en unik styrka, men orsakar extra kostnader för såväl näringslivet som staten och komlinje är positiva faktorer i regionalutvecklingen i en värld, där man allt oftare lever av att producera upplevelser. Spektret av näringar i skärgårdskommunerna och kommunerna med skärgårdsdel är brett, även om ständiga strukturförändringar har minskat antalet arbetsplatser under tidens gång. SAMPO KIVINIEMI / VASTAVALO munerna. Våra öar, havsområden, sjöar, älvar och åar samt vår strand- Skärgårds- och vattenområdena och deras utveckling berör hela folket tack vare fritidsboendet (ca 2 miljoner stugägare), båtlivet (700 000 båtar), fritidsfisket (1,8 miljoner fritidsfiskare), naturintresset och turismen. I skärgårds- och vattenområdena verkar många myndigheter, såsom försvarsmakten, gränsbevakningen, polisen, de regionala räddningsverken, trafikmyndigheterna (förbindelsefartyg, lotsning, farleder, hamnar, kartering, assistans för vintertrafiken, färjor och vägar), miljömyndigheFinlands skärgårdspolitik utjämnar de nackdelar som orsakas av den splittrade strukturen, och utnyttjar öarna och vattnen som faktorer i regionutvecklingen. Skärgårdslagen är ett viktigt instrument i detta arbete. Naturens mångfald och beaktande av kultur- och landskapsfaktorer ingår som en väsentlig del i skärgårdspolitiken. ESA OKSMAN / VASTAVALO terna, Naturresurscentret och fiskerimyndigheterna samt Museiverket. Finlands regering har satt som mål att utveckla skärgårds- och insjöturismen till en europeisk attraktionsfaktor, och låta fritidsboendet bli en hörnsten för landsbygdens utveckling. Förutsättningarna är ypperliga. Finland erbjuder både sina egna invånare och utländska gäster en trygg miljö där man kan uppleva såväl sommarens värme, höstens färgprakt, vinterns snö och is som vårens ljus på vidsträckta skärTrevliga läsestunder. Skärgårdsdelegationen Jord- och skogsbruksministeriet TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 3 RISTO PURANEN / VASTAVALO gårds- och vattenområden. 13.1.2016 11:46:07

4 FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND Finland är ett land av öar och vatten Låt oss först se på öarna. I Grekland finns det stor som Finlands största, Soisalo. Norges största omkring 1 400 öar, i Danmark omkring 500. De ö, Hinnøya, placerar sig i storlek mellan dessa två. här kända önationerna förlorar klart mot Nordeu- Också när vi ser på antalet året runt eller tidvis ropas tre ”fastlandsnationer”. I Sverige finns det bebodda öar blir de kända önationerna klart på upp till 221 831 öar och holmar, i Finland 178 947 efterkälken jämfört med Finland. Trots att många och i Norge 117  116. Det finns knappast något öar förbundits med fastlandet via broar, finns det annat område av den här storleken med över en fortfarande 430 året runt bebodda öar som inte halv miljon öar och holmar! har fast vägförbindelse. I Grekland finns det drygt Antalet öar och holmar i inlandsvattnen i Fin- tvåhundra sådana öar, i Danmark kring hundra. land är 98 050 och i havsområdena 80 897. Något På öar med vägförbindelse bor över 200 000 fin- över hundratusen av våra öar är mindre än en ländare – exempelvis närmare 50 000 helsingfor- halv hektar, medan omkring 76 000 är större. Sve- sare. Antalet öar som är tidvis bebodda och sak- riges största ö, Gotland, är nästan två gånger så nar fast vägförbindelse är 19 600. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 4 Den gamla lotsstationen på Boistö i Strömfors i Lovisa som ägs av sjöfartsrådet Juha Nurminen nådde rubrikerna sommaren 2014 när det kom fram att ett toppmöte där man diskuterade alternativa lösningar på krisen i Ukraina hade ägt rum där. 13.1.2016 11:46:15

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND 5 Öar enligt landskap   1. Egentliga Finland   2. Södra Savolax   3. Lappland   4. Åland   5. Nyland   6. Norra Savolax   7. Norra Karelen   8. Österbotten   9. Mellersta Finland 10. Birkaland 11. Norra Österbotten 12. Satakunta 13. Södra Karelen 14. Kajanaland 15. Kymmenedalen 16. Päijänne-Tavastland 17. Mellersta Österbotten 18. Tavastland 19. Södra Österbotten 9 8 8 8 5 5 4 4 3 2 2 2 2 1 1 1 687 918 594 014 448 229 386 187 971 897 570 493 151 933 618 318 623 512 480 Totalt 75 029 1— 10 km2 Över Totalt 10 km2 145 21 101 5 60 3 77 14 43 6 46 1 42 5 51 11 37 2 9 12 1 12 1 29 4 14 1 16 14 1 3 1 1 713 76 9 9 8 8 5 5 4 4 4 2 2 2 2 1 1 1 853 024 657 105 497 276 433 010 010 906 583 506 184 948 634 333 626 513 481 75 818 Finland är också rikast i världen på sjöar och vattendrag. Inlandsvattnens areal är 33 000 km2 och utgör en tiondel av Finlands hela areal. Kanada ligger strax bakom med en andel på HANNU HUTTU / KUVALIITERI 0,5 ha– 1 km2 Sparkstöttingen uppfanns ursprungligen av skärgårdsbor. Den utvecklades på 1800-talet i Sverige för att man skulle kunna ta sig fram på isen. Den har använts av fiskare, säljägare och postutbärare. 9 procent. Vidare har Finland havsområden på Fiskarsamhället på Fagerö i Pyttis var livskraftigt i mitten av förra århundradet. Då bodde över tvåhundra personer året runt på ön. Elektricitet fick man 1982, vattenledning 1989. Kommersen är livlig i bybutiken under sommardagar. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 5 ANTERO AALTONEN JUHA NURMINEN 82 000 km2. 13.1.2016 11:46:19

6 FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND De största öarna i havsområdena Kommun Areal (km2) Nr Namn 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. Fasta Åland Tot. 7 kommuner 685 Kimito Kimitoön, Salo 524 Karlö Karlö 195 Replot Korsholm 160 Aasla/Otava Nådendal 105 Lemland Lemland 92 Eckerö Eckerö 91 Öja Karleby, Larsmo 90 Storlandet Pargas 72 Ålön Pargas 70 Kyrklandet Pargas 64 Kivimaa Gustavs 57 Pyhämaa Nystad 53 Vessölandet Borgå 52 Kirjalaön Pargas 49 Oxkungar-Tengmo-Kvimo Vörå 46 Lillandet Pargas 38 Stortervolandet Pargas 37 Larsmo Larsmo 37 Kaurissalo Gustavs 36 De största öarna i insjöarna Nr Namn 1. Soisalo 2. Kerimäensaari 3. Hurissalo 4. Partalansaari 5. Viljakansaari 6. Manamansalo 7. Äitsaari 8. Moinniemensaari 9. Oravisalo 10. Kirkkosaari 11. Väisälänsaari 12. Virmaila 13. Kuivainen 14. Pyylinsaari 15. Varpasalo 16. Paalasmaa 17. Salosaari 18. Judinsalo 19. Lintusalo 20. Kyläniemi TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 6 Kommun Areal (km2) Heinävesi, Kuopio, Leppävirta, Varkaus Enonkoski, Nyslott S:t Michel, Puumala Puumala, Sulkava Puumala Vaala Ruokolahti Nyslott Rääkkylä Taipalsaari Hirvensalmi, S:t Michel Padasjoki Savitaipale Heinävesi Rääkkylä Juga Ruokolax Luhanka Puumala Taipalsaari 1 638 1 069 174 170 115 76 74 53 49 47 35 35 33 28 27 27 26 25 25 23 Det finns över 60 meter strand för var och en Finlands kust är trasig och kantad av en labyrint av öar och holmar. Sjöarna är fulla av uddar, vikar, öar och holmar. Älvarna och åarna slingrar sig fram. Land och vatten möts i en mycket längre strandlinje än man kanske tror. Allt som allt finns det 336 000 km strandlinje i Finland, när man beaktar alla åar och älvar med över fem meter breda fåror. Vår strandlinje räcker till närmare åtta och ett halvt varv runt jorden. Strandtypen och strandformen är avgörande faktorer för såväl människan som naturen. Hela strandlinjematerialet är inte inventerat i detalj, men för havskustens del har en jordartsindelning gjorts. Det finns mest moränstränder, omkring 43 procent. Vanligast är de längs Bottniska vikens kuster och på öarna. Det finns nästan lika mycket klippstränder, 42 procent. De förekommer främst i Skärgårdshavet och Finska viken. Tio procent är siltstränder, leriga stränder och mjuka stränder, fem procent är grus- och sandstränder. Drygt en procent eller ca 550 kilometer är stränder som människan skapat. Hit hör olika slag av invallningar liksom även hamn-, bro- och dammanläggningar. I en klassificering enligt rekreationsvärdet räknas en jämn och bärande strand med mindre än tio graders lutning till första kategorin. Vidare ska man kunna röra sig utan hinder, vattenvegetationen ska vara sparsam och vattnet medeldjupt. Högst några procent av hela strandlinjen består av sådana stränder. Variationen i vattenstånd inverkar också på strändernas användbarhet. Endast en knapp tiondel av Finlands strandlinje är sådan att det uppmätta vattenståndet under en lång period växlar mindre än en meter. Då är det fråga om insjöstränder. Vid omkring hälften av den totala strandlinjen är variationen över två meter – hit hör bland annat alla havsstränder. Variationer på över fem meter förekommer i synnerhet i Ounasjoki och Torne älv och i några reglerade insjöar. Å andra sidan är stränderna i Finland mestadels mycket lämpliga för rekreation liksom också för bebyggelse jämfört med exempelvis de branta klippstränderna i Norge och Grekland. Vid stränderna i Frankrike, Storbritannien och Irland kan redan tidvattnets dygnsvariation överskrida fem meter. Där kan tidvattenzonen vara flera kilometer bred på låglänta ställen. 13.1.2016 11:46:30

7 EERO J. LAAMANEN / VASTAVALO FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND ”Ej sköljs en strand mer älskad”, sägs det i första strofen av Vårt land. JARI KOSTET Tana älv och dess sidogren Enare älv bildar gräns mellan Finland och Norge på en sträcka av 294 kilometer. Dessutom har länderna en landgräns på 442 kilometer. Gränsen mellan Finland och Sverige, 555 km, bildas nästan helt av älvar. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 7 Strandlinjens fördelning Havskusten sammanlagt – fastlandsstrand – öar, holmar – insjöar på öar – holmar i insjöar på öar Insjöarna sammanlagt – fastlandsstrand – öar, holmar – insjöar på öar – holmar i insjöar på öar Åar och älvar sammanlagt * – fastlandsstrand – öar, holmar Strandlinje sammanlagt km % 46 198 6 299 39 675 96 128 14 214 896 171 506 39 443 2 242 1 705 63 76 000 73 600 2 400 23 336 000 100 *Omfattar över 5 meter breda fåror. SEPPO ALATALO / VASTAVALO Karlö är den tredje största ön i våra havsområden. Invånartalet på ön har stigit under de senaste årtiondena, idag är det kring tusen. Här finns dessutom ca 2 300 stugägare från andra kommuner. 13.1.2016 11:46:42

8 FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND Det skimrande blå guldet ”Finland sluter inom sig så många insjöar, att det med skäl fått namnet de tusen sjöars land.” Så skriver Zacharias Topelius i ”Boken om vårt land” år 1875. Ett drygt sekel förflöt innan man första gången presenterade det exakta antalet sjöar: 187 888. De minsta inräknade pölarna var visserligen bara fem ar i storlek, antalet sjöar och träsk på över en hektar var 56 012. Topelius hade dock inte rätt i riktigt allt. En man från Lappland berättade en saga för Topelius år 1838, där det sades att Enare träsk inte låter mäta sitt djup. Utifrån det skriver Topelius djup, som jag är lång.” En same från Enare skulle ha uttryckt det: ”Nuuvt kukke lii ko čieŋal-uv.” Enare träsk ekolodades under somrarna 1961– 62. Det största djupet man mätte var 95 meter. En kontrollmätning två årtionden senare minskade AARNO ISOMÄKI / VASTAVALO en dikt som utmynnar i konstaterandet: ”Jag är så djupet med tre meter. Därmed placerar sig Enare på silverplats i statistiken över djupet i de finska rering av sjöar har genomförts i vårt land under sjöarna, guldet tas av Päijänne. de senaste årtiondena. De vanligaste metoderna har varit avlägsnande av vattenväxter, restaure- Europeisk mästare i stora och små sjöar ring av näringskedjorna och syresättning. Vatten- Inom Europeiska unionen finns det 93 sjöar med kvaliteten har självfallet också förbättrats av att 2 en areal på över 100 km . Av dessa ligger 47 i Fin- man avlägsnar näringsämnen från tätorternas och land, så vi vinner knappt över resten av EU. Det industriernas avloppsvatten. Stora investeringar är få gånger statistiken visar att en medlemsstat har gjorts i detta. Sjön Pälkänevesi ryms med nöd och näppe med bland de hundra största sjöarna i Finland. Här finns rikligt med öar och holmar och flera skyddade naturobjekt. I strandlandskapen finns det kulturhistoriskt värdefulla odlingsområden. är så suveränt överlägsen. De flesta av våra stora sjöar har bildats under istiden och formats av landhöjningen. Päijänne och några andra stora sjöar har uppstått i krosszoner i urberget, vilka är flera hundra miljoner år gamla. Sjöarna Lappajärvi och Paasivesi har ett himmelskt ursprung – de har bildats genom meteoritnedslag. När det gäller träsk är Finland jämstarkt med Sverige; båda länderna har mer än hundratusen träsk av mindre än en hektars storlek. Resten av medlemmarnas överlägsenhet. Över hälften av Finlands armada av träsk finns i Enare och Utsjoki kommuner. Vi har alltså både ett Insjöfinland och ett Träskfinland. Vattenkvaliteten är god eller utmärkt i över 80 procent av Finlands sjöareal. Många grunda sjöar är emellertid övergödda och deras tillstånd måste förbättras. Inemot tusen projekt för restau- TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 8 AARNO ISOMÄKI / VASTAVALO unionen kan bara förundra sig över de nordiska Islossning i sjön Hakojärvi i Töysä. Islossningen i de finska insjöarna har inträffat 1–2 veckor tidigare under de tre senaste årtiondena, eftersom vårarna har blivit varmare. 13.1.2016 11:46:45

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND Ramdirektivet för EU:s vattenpolitik trädde i men finns det många andra insjöbäcken i Insjöfin- kraft år 2000. Dess mål är att uppnå god ekologisk land som bildar stråk på hundratals kilometer. De status i ytvattnen senast 2015. Samarbetet mellan bryts emellertid ganska ofta av mindre åar eller myndigheterna och lokalbefolkningen är intensi- trånga passager, där vattennivån kan sjunka flera vare i Finland än i de flesta andra länder. Kärle- meter. På sådana platser har man byggt kanaler ken till den egna sjön liksom den knappa offent- och slussar för sjötrafiken. I Vuoksen, Kymmene liga finansieringen har aktiverat de människor älv och Kumo älv finns det sammanlagt inemot 40 som bor strandnära. Man har bildat föreningar för slussar och närmare 30 öppna kanaler. 9 skyddet av sjöar och gjort mycket frivilligt arbete. Finlands största sjöar En mångfald av former De finska sjöarna skiljer sig också till sina typiska drag från nästan alla andra sjöar i Europa. Hos oss är det exempelvis inte lätt att säga var den ena sjön slutar och den andra börjar. Den mest speciella är Stor-Saimen, som kan uppfattas antingen som en enda sjö eller rentav som hundra. Den är en enda sjö i den meningen att vattenytan från Villmanstrand till Joensuu och Varkaus ligger på nästan samma nivå – bara i sunden vid Nyslott uppstår en skillnad på några centimeter. När man ser till is-, värme- och strömförhållandena kan man ändå uppfatta Stor-Saimens talrika insjöbäcken som separata sjöar. Diktaren och geografen Aaro Hellaakoski föreslog 1933 namnen ’Satanen’ eller ’Satajärvi’ (ung. ”Hundrasjön”) som namn på Stor-Saimen, men Sjö Landskap Areal (km2) Största djuplek (m) Stor-Saimen Södra Karelen, 4 380 86 Södra Savolax, Norra Karelen Päijänne Mellersta Finland, 1 100 95 Päijänne-Tavastland Enare Lappland 1 060 92 Pielinen Norra Karelen 960 60 Iso-Kalla Norra Savolax 900 90 Ule träsk Kajanaland 890 35 Keitele Mellersta Finland 500 65 Lokka Lappland 417 12 Längelmävesi Birkaland 410 73 Puulavesi Södra Savolax 325 60 Kitkajärvet Lappland, 305 34 Norra Österbotten Juojärvi Norra Savolax 297 67 Höytiäinen Norra Karelen 293 54 Kemi träsk Lappland 288 40 Pielavesi-Nilakka Norra Savolax 278 27 Näsijärvi Birkaland 265 63 han fick inget medhåll för namnen. – Förutom Sai- TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 9 13.1.2016 11:46:47

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND ANTERO AALTONEN 10 Ångbåtsregatta på Saimen i Puumala juli 2013. Suomen Höyrypursiseura (Finlands ångfartygssällskap) har över 80 ångfartyg i sitt register, och en dryg tredjedel seglar på Saimen. Störst är farledsnätet i Vuoksens vattensystem, som i norr sträcker sig ända till Nurmes och Idensalmi. I detta nät ingår nästan 600 kilometer djupfarled på 4,2 meter, ett tusental kilometer farled på 2,4 meter och flera hundra kilometer farled på 1,8 och 2,1 meter. Eftersom förbindelsen till TIMO VUORIAINEN / VASTAVALO havet via Saima kanal går ut i Viborgska viken är detta sjöfarledssystem, som är Europeiska unionens största, viktigt för Finlands näringsliv. Man har också planerat en kanalförbindelse till havet från Kymmene älv, likaså en förbindelse mellan Kymmene älv och Vuoksen. När man kastar en hastig blick på Finlands karta ser man att den blå färgen på sjöområdet Insjöarna i södra Finland ligger i medeltal omkring fem månader under is, sjöarna i Lappland 7–8 månader. Vårvinterns sol lockar till uteliv på isen. bildar en vidsträckt labyrint, där det är svårt att uppfatta enskilda sjöar. I norr stannar blicken först på de två stora sjöarna Enare träsk och Ule träsk, sedan ser man Västeuropas största konstgjorda sjöar, Lokka och Porttipahta. Också i trakten av Kuusamo finns det mycket blått och södra Lappland klyvs av ett bälte av medelstora sjöar. I väst ser man tydligast Pyhäjärvi i Säkylä samt Lappajärvi, i söder Lojo sjö. Många av de mindre Minst hundratusen finländare badar i vak. Det finns nästan lika många manliga och kvinnliga vinterbadare. Finska mästerskapstävlingar har ordnats sedan 1989. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 10 nästan helt sjöar. När man valde landskapssjöar i Finland var storleken inte det enda kriteriet. Exempelvis i Nyland valdes Tusby träsk till landskapssjö, sannolikt på grund av dess kulturhistoriska ANTERO AALTONEN ANTERO AALTONEN vattendragen i kustområdena saknar emellertid värden. 13.1.2016 11:46:54

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND 11 Finland är också älvarnas och åarnas land Finlands miljöcentral fick inventeringen av landets strömmande vatten klar våren 2014. Vi har sammanlagt 72 500 kilometer bäckar, åar och älvar. Något över hälften, 36 800 km, är över fem DET HYDROLOGISKA ARKIVET / SYKE meter breda fåror. De flesta vattendragen avbryts av sjöar. Det nya registret över älvfåror (uomarekisteri) innehåller 24 880 avsnitt strömmande vatten och 16 659 sjöavsnitt. Det längsta helt sjöfria älv- eller åavsnittet är bara 41 km och finns i Temmesjoki i norra Österbotten. Våra längsta älvar är emellertid flera hundra kilometer långa. Kemi älv är 500 km lång räknat tenkvaliteten. Av alla avsnitt har 45 procent god från källorna i Kemihaara ut till havet, Ijo älv är status, 24 procent måttlig, 10 procent otillfreds- 306 km och Ule älv 107 km. Från Halde fjälls syd- ställande och en dryg procent dålig status. De två sluttningar färdas en vattendroppe sammanlagt senare klasserna förekommer i synnerhet i åar 550 kilometer längs med källbäckar och fyra älvar och älvar i kustområdena. (Poroeno, Lätäseno, Muonio älv, Torne älv) innan den förenar sig med Bottenviken. Forskraft I en klassificering enligt naturtyp skiljer man De första kvarnrättigheterna beviljades biskop på åar och älvar på lerjordar, i barrskogsbältet och Hemming så tidigt som 1352 för Hallisforsen i i fjällområdet. Stora åar på lerjordar är exempelvis Aura å. Vattensågarna började byggas i slutet av Borgå å, Vanda å, Aura å och Loimijoki å. Många 1500-talet. Det första järnbruket med stångham- åar och älvar i barrskogsbältet rinner genom ler- mare byggdes i Svartå intill Svartån 1616. jordar i sitt nedre lopp, såsom Kyro älv och Lappo å. Stora fjällälvar finns enbart i Lapska armen. I medlet av 1800-talet fanns det omkring fyratusen vattenkvarnar och närmare tvåhundra vattensågar i Finland. Den finska pappersindustrins land är i utomordentligt skick beträffande vat- fader Fredrik Idestam grundade det första träsli- Kukkolankoski är den största och mest kända forsen i Torne älv. Där har man fångat sik med håv i åtminstone 800 år. Hösten är bästa tiden att fånga nejonögon. ANTERO AALTONEN En femtedel av vattendragskilometrarna i Fin- Finlands största vattenkraftverk, Imatra, invigdes den 25 maj 1929. Samtidigt torkade Imatraforsen ut för första gången så att stenarna på bottnen blev synliga. Idag skummar forsen under sommarkvällarna till turisternas förnöjelse. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 11 13.1.2016 11:46:57

12 FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND Gummibåt i forsvirvlarna i Kuusamo. Tiotals turism­företagare erbjuder forsränningstjänster på olika håll i landet. Landskap Vattendrag Lappland Norra Österbotten Kajanaland Mellersta Österbotten Södra Österbotten Norra Karelen Södra Karelen Satakunta, Birkaland Egentliga Finland Nyland Kymmenedalen Kemi älv Torne älv Paatsjoki Tana älv Ule älv Ijo älv Siikajoki Kiehimäjoki Perho å Kyro älv Lappo å Pielis älv Lieksanjoki Vuoksen Kumo älv Pemarån Svartån Borgå å Kymmene älv Areal (km2) 50 39 14 13 22 14 4 8 2 4 4 21 8 61 27 1 2 1 37 910 820 570 780 920 320 440 700 690 900 110 770 260 560 100 090 010 260 230 periet i Alakoski i Tammerfors 1865. Det var också I nästan alla vattendrag har man däremot flot- i Tammerfors som den första glödlampan tändes tat virke, i synnerhet stock. Timmerflottningen i Finland 1882. var allmän redan på 1700-talet, men den växte När de första turbinerna vid Imatra kraftverk betydligt efter mitten av 1800-talet när ångså- invigdes 1929 var det många som ställde sig tviv- garna togs i bruk. Flottningen sysselsatte upp lande: ”Kan Finland någonsin komma att behöva till 70 000 män i början av 1900-talet, visserli- en så stor mängd elektricitet?”. Effekten var 56 gen bara för 1–3 månader per år. Ännu på 1930- megawatt – i dag ligger elförbrukningen i Finland talet var flottning det överlägset billigaste sät- som högst på närmare 15 000 MW. Effekten i Imatra tet att transportera virke. Järnvägstransport var har också mer än tredubblats sedan invigningen. omkring fyra gånger och biltransport upp till tio Forsarna producerar numera bara omkring en gånger dyrare. sjättedel av vårt elbehov. Den effektivaste elpro- För flottningen rensades åtskilliga forsar och ducenten är Kemi älv – effekten i dess kraftverk flottningsrännor byggdes. Allt som allt har det fun- närmar sig 40 procent av hela den utbyggda vat- nits 13 000 kilometer flottningsleder. Många forsar tenkraften i landet. El producerad med vatten- och å- eller älvavsnitt har återställts i sitt naturliga kraft är mycket värdefull tack vare den snabba skick under de senaste årtiondena. De sista stora reglerbarheten. älvflottningarna avslutades i Kemi älv 1991. Medelvattenföring (m3/s) 538 378 146 165 254 173 40 102 20 45 32 240 94 554 216 9 18 13 304 HASSE HÄRKÖNEN ANTERO AALTONEN Finlands största vattendrag enligt landskap Tjärdalen brinner i Seitseminens nationalpark. Tjära har under århundraden använts för att skydda fartyg, båtar och byggnader. Tjäran blev på 1700-talet Finlands viktigaste exportprodukt för omkring ett århundrade framåt. Av en kubikmeter tallved får man ca 30 liter tjära. Tjära och trä Vid sidan av energihushållningen har åarna och älvarna tjänat det finländska samhället på många sätt. Under flera århundraden utnyttjades de som farleder och transportleder som förband kusten med inlandet. En viktig inlandsprodukt under två århundraden var tjära, som efter mitten av 1800talet exporterades i mängder av upp till 200 000 tunnor per år. Den sista tjärbåten (fi. paltamo) gled ned för Ule älv 1927. Det har funnits båttrafik på bland annat Kyro älv och Lappo å. Under de senaste åren har man återupplivat båttrafiken på Kyro älv. För turisterna TIMO NIEMINEN finns det bland annat älvkryssningar genom ”ett hav av lador”. I de flesta vattendragen i Finland har det emellertid funnits så många forsplatser att passagerartrafiken har förblivit obetydlig. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 12 13.1.2016 11:47:01

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND 13 HASSE HÄRKÖNEN Omkring 2 000 forsar har restaurerats sedan 1970-talet i Finland. Stenar har forslats dit, fiskarnas lekplatser har grusats och vandringshinder har avlägsnats. En förening för vård av strömmande vatten restaurerar forsen Vääräkoski i ån Huntsalanjoki i Loppis. Lax och rekreation Laxen var en viktig orsak till att det uppstod bosättning speciellt längs de älvar som mynnar ut i Bottenviken. Också kronan upptäckte tidigt vandringslaxens ekonomiska betydelse och förklarade fisket vara statens ensamrätt. I praktiken innebar det att skatt pålades alla som fiskade RAUNO PELKONEN / VASTAVALO lax. Efter andra världskriget uppstod det en motsättning mellan energihushållningen i Finland och älvfiskarnas flera sekel gamla nyttjanderätter. Detta gällde särskilt Ule älv och Kemi älv. Dagens laxfiske handlar om att hitta en balans mellan havs-, kust- och älvfisket. I Torne älv får man årligen 50–100 ton lax, i Tana älv vanligen något mer. Fisketurismen har stor ekonomisk Flottningen har fortfarande stor betydelse i Vuoksenvattnen. Förlängningen av arrendetiden för Saima kanal kan också leda till ett nytt uppsving för godstrafiken på vattnen i östra Finland. betydelse för företagarna i dessa älvdalar. Som bäst pågår projekt för att återställa vandringsfisken i många av Finlands älvar och åar. Till dessa vattendrag hör bland annat Kymmene älv, Vanda å, Aura å, Ule älv, Kemi älv, Ijo älv och Pielis älv-Koitajoki. Fiske är inte den enda rekreationsformen i våra vattendrag. Det omfattande nätverket av å- och älvfåror är idealiskt för kanotister. Man kan välja rena å- och älvleder, men utbudet av kombinerade åar, älvar och sjöar är ännu rikligare. På vissa leder finns det krävande forsar, andra är lämpliga IIN KUNTA TIMO NIEMINEN också för nybörjare. Forsränning under ledning av en erfaren guide erbjuds bland annat i Kuusamo och på älven Lieksanjoki. Timmerflottartävlingar hålls fortfarande på vissa forsar i östra och norra Finland. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 13 Flottartävlingarna är fortfarande populära i synnerhet i östra och norra Finland. Det hela startade vid Lieksa älv (Lieksanjoki) på 1930-talet. Några typiska tävlingsgrenar är stakning, rullning, ”flottared” (tukkilaisvala) och forsränning. 13.1.2016 11:47:05

14 FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND Finland uppstod ur en ö När Finland steg upp ur havet efter istiden var det första landområdet en ö. Det finns inte några säkra uppgifter om var detta embryo till Finland låg. Det kunde ha varit krönet av berget Tiirismaa, som numera är den högsta punkten i södra Finland (222 m). Det har förflutit omkring 12 000 år sedan den händelsen. Den första ön omgavs av vatten men gränsade TOMI MUUKKONEN kanske också till inlandsisens kant, som drog sig mot nordväst. Ett årtusende efter den första skymten bestod Finland redan av hundratals öar. Fastlandsfinland började så småningom ta form i trakten av den nuvarande östgränsen. Finland var inte längre enbart Öfinland. För omkring 10 000 år sedan sjönk ytan i Bal- För omkring 7 500 år sedan blev Östersjön åter tiska issjön nästan trettio meter och Yoldiahavet ett hav. Kustlinjen låg längre in i land än i dag – uppstod. Många av öarna växte i storlek – Fin- vid Bottenviken 50–100 km inåt, vid Bottenhavet lands största ö bildades i södra Tavastland. Några 30–60 km och vid Finska viken 20–40 km inåt. århundraden senare började Åland skymta fram Då fanns det inte så många öar, men under havs- ur vågorna. ytan gömde sig tiotusentals. När landhöjningen fortsatte började de dyka upp på ett allt större område. Den förskjutna kustlinjen gjorde att en sjön var åter en sjö, och dess största ö sträckte sig del öar förenades med fastlandet, men i sydväst från Jämsätrakten till landryggen Suomenselkä. bildades gradvis Finlands största skärgård – Skär- Ön var fyra gånger större än Själland, i dag den gårdshavet. Här finns numera närmare 40 000 öar största ön i Östersjön. och holmar. Allt som allt finns det nu 80 897 öar Kvarken blir smalare. Omkring 300 hektar ny mark blottas årligen på den finländska sidan av Bottniska vikens kust. PERTTI MALINEN / KORSHOLMS KOMMUN För omkring 9 000 år sedan smälte de sista resterna av inlandsisen på Finlands område. Öster- Gräslök (Allium schoenoprasum) växer allmänt på strandklipporna vid Finska viken. I det inre av landet förekommer den som ett minne från den tid då havsstranden låg långt från den nuvarande kusten. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 14 13.1.2016 11:47:14

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND Finlands skärgård för cirka 9 000 år sedan. Östersjön bildade Ancylussjön, en sötvattenssjö med utlopp västerut mot nuvarande Vänern. Strandlinjen i södra Finland låg omkring 60 meter högre upp än idag, i Bottenviken till och med över 200 meter högre upp. Höjd över Ancylussjöns yta 1200 m 700 m Rovaniemi 500 m 400 m Ð50 Ð100 Ð150 Ð200 Ð250 m m m m m 300 200 150 100 50 15 m m m m m Källa: Matti Tikkanen, Helsingfors universitet © National Land Survey of Finland 192/Mar/98 Kemi UleŒborg Kajana Karleby Vasa Kuopio JARI KOSTET SeinŠjoki Joensuu JyvŠskylŠ Roskarlen trivs i den yttre skärgårdens tärn- och måskolonier. I den inre skärgården är arten numera så gott som försvunnen. Några par häckar på de stora insjöarna. Nyslott Tammerfors Bjšrneborg Tavastehus � bo och holmar större än en ar i Finlands havsområ- S:t Michel Villmanstrand Lahtis Kotka HELSINGFORS den, med en strandlinje på 39 803 km. 0 km 100 km En del av öarna i våra sjöar är äldre än vattnet som omger dem; de har alltså varit öar redan innan sjön har avsnörts från havet. Under årtusendenas lopp har landhöjningen åstadkommit en lutning i sjöbassängerna, varvid öar har bildats och dött ut. Uppkomsten av nya avlopp har med en gång förändrat storleken på många stora sjöar som Saimen och Päijänne, och format om skärgårdskartan ordentligt. Isen och vågorna har utplånat små holmar, och när sjöarna vuxit igen har också deras öar försvunnit. Människan har torrlagt eller sänkt ytan i många sjöar, varvid öar uppstått eller förenats med fastlandet. Antalet öar och holmar i våra inlandsvatten är i dag 98 050. Närmare tusen är holmar på öar, finns sammanlagt ett par tusen ”sjöar på öar” i Finland. Öarna i inlandsvattnen har en strandlinje på 43 496 km, där öarna i älvar står för ca 2 400 km. Inlandsvattnen slår alltså havsområdena med knapp marginal såväl i antalet öar och holmar som i strandlinjens längd. Detsamma gäller öarnas totalareal; arealen av öarna i inlandsvattnen är ca 7 200 km2, av öarna i havet 5 800 km2. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 15 TIMO NIEMINEN PERTTI MALINEN / KORSHOLMS KOMMUN de finns alltså i sjöar som själva ligger på öar. Det Blåstången har gått tillbaka vid den finska kusten. I skyddet av den lever många arter, för vilka blåstången ger både skydd och föda. Människan har också använt blåstången som föda, dessutom som läkemedel, gödsel och färgämne. 13.1.2016 11:47:20

16 FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND Den första människan som efter istiden satte sin I Nagu i Skärgårdshavet har man funnit bevis fot på det som numera är Finland, steg iland på en för boskapsskötsel från fyra årtusenden tillbaka. ö. Detta kan anses säkert, liksom det att landstig- Klimatet hade då klart avkylts sedan den atlan- ningsplatsen nu ligger långt inne i landet. Hur tiska värmeperiodens kulmen, som inträffade för gick det för denna äventyrare? drygt 5 000 år sedan. Även om jordbruket hade Antagligen tyckte han eller hon att förhållan- ökat i betydelse var havet en viktig källa till föda. dena var alltför kärva och återvände till sin hem- I vattnet, vars salthalt var högre än i dag, fanns trakt. Kanske hade han eller hon tänkt bli den det rikligt med torsk och annan fisk. Man jagade första sommargästen i Finlands skärgård – fånga vikare, gråsäl och knubbsäl, likaså många sjöfåg- några sälar och beundra de ljusa sommarnätterna lar, som också gav dun. i norr. Det fanns emellertid gott om nya äventy- Redan under bronsåldern, omkring 1 000 rare, och de första bosättarna satte sina bopålar f.Kr., var Östersjön en förenande länk mellan de för omkring 8 000 år sedan. Den första finlända- människor som bodde vid dess stränder och på ren föddes i en enkel boning. dess öar. Sjöfart och handel var viktiga näringar. Under järnåldern (500 f.Kr.–1 000 e.Kr.) bredde Jordbruket kommer igång bosättningen ut sig när öarnas arealer växte med För drygt 4 000 år sedan gick den första flytt- landhöjningen. Även på många små holmar gick ningsrörelsen i stor skala till Finlands södra och får på bete. Antalet svenska nybyggare ökade på 1100-talet hålsyxor, anlände över havet från Estland. Samti- i Skärgårdshavet. Den andra flyttningsrörelsen digt inleddes en brytningstid för näringarnas del; från Sverige under 1200-talets senare del hängde vid sidan om fångstkulturen steg jordbruket och ihop med det svenska väldets expansionssträvan- boskapsskötseln fram. Finnarna i norr och esterna den österut. Därvid fick hela kusten och skär- i söder hade ett livligt umgänge med varandra, vil- gården i östra Nyland en rotfast befolkning som ket dagens likartade språk vittnar om. idkade boskapsskötsel, fiske och åkerbruk. I Helsingfors har det ordnats strömmingsmarknad varje år sedan 1743. Utö är Finlands sydligaste bebodda ö. Den hör idag till Pargas stad. Här finns omkring femtio fast boende invånare, en skola och en butik. JUHA LAAKSONEN sydvästra kust. Båtyxefolket, som använde skaft- ANTERO AALTONEN Skärgårdens invånare TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 16 13.1.2016 11:47:26

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND 17 Krig och farsoter Digerdöden gjorde slut på strömmen av nybyggare från Sverige i mitten av 1300-talet. Under de två följande seklerna växte ändå invånarantalet i skärgården, men i slutet av 1500-talet började det snabbt sjunka. Orsaken kan ha varit de minskade fiskfångsterna, men också krig och farsoter, som i synnerhet under 1700-talets första hälft satte en dyster prägel på skärgårdslivet. Bottniska vikens skärgård höjde sig ur havet senare än skärgårdarna längre söderut, och där- ANTERO AALTONEN bosättning. De första bosättarna kom till dagens öar i Kvarken för kanske tusen år sedan, och till Karlö på 1100-talet. Fiske och säljakt var ännu viktigare på öarna i Bottniska viken än i skärgår- ANTERO AALTONEN för får man förgäves söka efter tecken på tidig darna längre söderut. Öarna i inlandsvattnen har varit bebodda Världen förändrades ändå snabbt. Fastlands- under flera årtusenden, exempelvis i Saimenom- finland, som började industrialiseras lockade till rådet känner man till hundratals boplatser från sig skärgårdsbor. Omvandlingen rörde hela den stenåldern. Viktiga jaktobjekt var skogarnas älgar finländska landsbygden. Landtrafiken började och vildrenar, bävrarna i träsken och fisken i sjön. tränga undan sjöfarten och skärgården blev trots På Saimen var vikaren ett begärligt byte. De första de vägförbindelser som utvecklades en avkrok. svedjorna brändes sannolikt kring år 500. Först Befolkningen minskade. Först flyttade man till odlades korn – de tidigaste tecknen på råg här- Amerika, sedan in till fastlandet eller till Sverige. stammar från 1200-talet. Merimasku kyrka är byggd på 1720-talet. Den är en av Finlands äldsta träkyrkor. Merimasku slogs ihop med Nådendal i början av 2009. Flyttningsrörelsen tog fart efter andra världskriget. Under kriget bodde det fortfarande närmare Skärgårdens uppgång och nedgång – och det nya uppsvinget 100 000 människor på öar och holmar som saknade Nästan överallt i de finländska skärgårdarna var antalet 30 000 och idag bara 10 000. En stor blomstrade livet upp och stabiliserade sig under del av förändringen förklaras med att man byggde 1800-talets gång. I Skärgårdshavet började bosätt- broar. Skärgården har inte försvunnit någonstans, ningen i mitten på seklet breda ut sig till utöarna. utan fortsätter med fasta vägförbindelser. Inom loppet av några decennier befolkades inemot trehundra öar. väg- eller färjeförbindelse med fastlandet. År 1970 Man kan också se på befolkningsutvecklingen ur ett helt annat perspektiv: det har aldrig bott så Många skärgårdsområden, exempelvis Åland och många människor i skärgården som nu. Det har Stamö (nuv. Tammio), blomstrade tack vare bonde- skett en ansenlig ökning i antalet deltidsboende. seglationens guldålder på 1800-talet. På öarna bygg- Tack vare utvecklingen av dataförbindelserna och des och rustades fartyg som gick på Östersjön och distansarbetet kan öarna få nya invånare. Skär- Atlanten. Ångfartygen trängde emellertid gradvis gården upplever ett nytt uppsving. Deltidsboende undan segelfartygen. Finlands första ljusfyr byggdes skärgårdsbor har befolkat tusentals öar som tidi- på Utö 1753, den andra i Porkala 1800. gare varit obebodda. Den ekonomiska uppgången och befolkningstillväxten i skärgården fortsatte ända in på 1900-talets första årtionden. Livet var aktivt – många öar hade egen kyrka och präst, egna sko- JUHA LAAKSONEN Handeln med Estland blomstrade, man exporterade fisk och importerade jordbruksförnödenheter. Till St. Petersburg transporterades fisk och exempelvis sten som byggmaterial från skärgården. Stockholm var ett viktigt exportmål för invånarna på landets västra och sydvästra kust. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 17 JYRKI SAHINOJA / VASTAVALO lor med lärare, många lanthandlar och föreningar. Får är utmärkta landskapsvårdare i skärgården. Landets fårhushållning visar tecken på att hämta sig efter många svåra år. Ett vuxet får äter 7–10 kilogram växter per dag. 13.1.2016 11:47:28

18 FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND JARI LAURIKKO / TURUN SANOMAT Tidig potatis har satts på Rimito vissa vårar till och med i mitten av mars. Största delen av den tidiga potatisen odlas i Egentliga Finlands skärgård. Traditionella och nya näringar sida vid sida Skärgårdens näringsliv är blomstrande och allsi- kan utnyttjas i marknadsföringen av specialpro- digt även idag. Statistiken säger att näringsstruk- dukter. I sydvästra Finlands skärgård är dessutom turen klart skiljer sig från genomsnittet för hela växtperioden längre än i resten av landet. landet. Primärproduktionens andel är klart högre Antalet lantgårdar har minskat kraftigt i alla än i riket i medeltal, medan antalet arbetsplatser skärgårdsområden. I mitten av förra århundra- inom industri är desto lägre. det fanns det en eller två kor i nästan alla gårdar, Servicenäringarna sysselsätter redan närmare nu finns det få lantgårdar kvar även på de stora hälften av skärgårdsinvånarna, men också den öarna. Exempelvis fanns det tre lantgårdar på Iniö siffran är lägre än medeltalet i hela landet. Ande- i Pargas 2014, och ingen av dessa var mjölkgårdar. len privat service har ökat, även om exempelvis På Paalasmaa i Juga fanns det en mjölkgård och koncentrationen inom handeln har lett till färre en gård med köttboskap, medan det på 1950-talet specialaffärer i skärgårdskommunernas kommun- fanns flera tiotals gårdar som producerade mjölk. centrum och färre bybutiker i skärgården. På en del av öarna är lantbruket emellertid fort- Regeringen har under årens lopp utsett flera farande en viktig näringsgren. På Karlö ansökte kommuner inom skärgårdssystemet till föremål för 33 gårdar om EU-bidrag 2014. Av dem var 5 mjölk- speciella stödåtgärder. Strukturförändringsbidra- gårdar. I Salavais i Velkua, ett riksomfattande vär- gen, EU-programpengarna och skärgårdstilläggen defullt landskapsvårdsområde, fanns det två går- i kommunernas statsandelar har hjälpt orterna att dar 2014 med omkring 200 nötkreatur som gav skapa ersättande arbetsplatser genom att främja mjölk eller kött. investerings-, produktutvecklings-, marknadsfö- Lantbruket är fortfarande en stark näring på rings- och sysselsättningsprojekt inom företagen. Kimitoön och i Malax med sina omfattande åkera- Bland EU-bidragen har särskilt Interreg-, Leader- realer. Kommunen Närpes med skärgårdsdel produ- och fiskeribidragen varit viktiga för skärgården. cerar nästan två tredjedelar av landets tomater och EU-finansieringen fortsätter också under den nya en tredjedel av alla gurkor. Tidig potatis från Rimito programperioden 2014–2020. i Nådendal hör till sommarens mest efterlängtade produkter – och är ett säkert sommartecken! Sillen Jordbruk som bjöds till potatisen kom också under två årtion- Jord- och skogsbrukets andel av arbetsplatserna den med båt via Rimito. Så är det inte längre – sill- i skärgårdskommuner och kommuner med skär- företaget Boyfood lade ned sin verksamhet i Rimito gårdsdel är omkring 15 procent, medan den i hela 2014, när det övergick i Felix Abbas ägo. landet bara är knappt fem procent. Skärgården Endast på de största öarna är det möjligt att förknippas starkt med renhet och äkthet, vilket skapa stora gårdar enligt det moderna jordbrukets TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 18 13.1.2016 11:47:31

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND principer, eftersom åkrarna är små och splittrade. havet fiskas omkring 70 procent av hela landets Specialodling är skärgårdens trumf. På de mindre strömmingsryssjefångst. Norra skärgårdshavet öarna och i den yttre skärgården har lantbruket hör till Finlands viktigaste områden för fiske av minskat, även om man exempelvis har börjat idka fjällfisk. Fiskförädling, fiske och vattenbruk sys- småskalig fårskötsel på många havsöar och holmar. selsätter omkring 500 personer i Egentliga Fin- En del av landets närmare tusen pälsfarmer land. Det finns omkring femtio företag som idkar är belägna i kommuner i skärgårdssystemet, i synnerhet i Österbotten. Pälsfarmerna är viktiga användare av foderströmming. 19 fiskförädling i landskapet. Fritidsfisket ingår som en väsentlig del i skärgårdskulturen. År 2012 fanns det 1,8 miljoner fri- I kusttrakterna i Österbotten och Satakunta tidsfiskare i Finland, fångstens värde uppgick förekommer också havtornsodlingar. Hälsoeffek- till 50 miljoner euro enligt de genomsnittspriser terna av detta bär är mångsidiga. De stora öarna yrkesfiskarna fick. Den ekonomiska betydelsen i norr, Karlö och Manamansalo, levererar fortfa- av denna hobby växer fyr- till sexfaldigt när fis- rande stora mängder lav främst till Tyskland. kets kringtjänster räknas med. Fritidsfisket är en viktig del av den finska identiteten, och det Fiskerihushållning gynnas av ett överflöd av vatten och omfattande Det fanns 1012 registrerade yrkesfiskare i skär- fiskerättigheter. Strömmingen är till fångstmängden Finlands viktigaste fisk. På Bottenhavet fiskas största delen av strömmingen med trål. gårdskommunerna och kommunerna med skärgårdsdel 2013, av dem 140 i inlandsvattnen. Av dem fick 355 minst 30 procent av sina inkomster från fisket. Mest fiskare i den här gruppen fanns det vid kusten i Korsholm (25), Nystad (21) och i Malax (20). Den överlägset största fiskeorten vid inlandsvattnen var Nyslott, med 22 yrkesfiskare. I åtminstone hälften av kommunerna i skärgårdssystemet fanns det fiskodlingsanläggningar. Yngel produceras också i stor mängd i de inre vattnen, huvuddelen av matfisken odlas på Åland, i Åbolands skärgård och i andra havsområden. Stora odlingsanläggningar för matfisk finns bland annat i Gustavs, i Tövsala och på Houtskär. Naturresursinstitutets (tidigare VFFI) fiskforsknings- och vattenbruksinstitut finns bland annat i Enonkoski och Tervo, som också i övrigt har varit banbrytare inom fiskodlingen. Antalet fiskodlingsföretag har minskat, men deras produktion har ökat. Fiskodlingen lever under trycket av de utmaningar som den norska odlade laxen, de allt strängare miljökraven och lönsamheten ställer. De fiskmarknader som ordnas på olika håll i landet ger fiskarna och företagarna inom branschen en möjlighet till fiskförädling och direkt marknadsföring i liten skala. De omkring 50 evenemangen besöks av en miljon vänner av fisk och skärgård. De största evenemangen ordnas vid kusten i Helsingfors, Åbo, Raumo, Vasa och Kotka, och i inlandet i Tammerfors, Lahtis, Kuopio och Joensuu. Mindre evenemang av betydelse är exempelvis skärgårdsmarknaden i Pyttis, strömVuonislahti i Lieksa. Landskapsvist betraktat är fiskerinäringens betydelse störst i Egentliga Finland. I Skärgårds- TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 19 MARKKU SAIHA mingsmarknaden på Karlö och mujkmarknaden i 13.1.2016 11:47:34

ANTERO AALTONEN Marko Nikula snidar träbåtar i Littois i Lieto. Båtbyggarkonsten ligger på en hög nivå i Finland. Flera företag verkar inom branschen, och exportens andel av omsättningen är över två tredjedelar. Industri Strukturförändringen inom industrin har prövat JUSSI LOPPERI / KYMEN SANOMAT många finländska kommuner under 2000-talet. Det här gäller också kommuner med skärgård där det finns industri, exempelvis Kimitoön, Pargas, Raseborg, Kotka och Nyslott. Kotka är den kommun som lider mest av arbetslöshet i sydöstra Finland. Orsaken är bland annat strukturförändringen inom träförädlingsindustrin och problemen i handeln med Ryssland. Ekono- På varvet Työvene i Nystad tillverkas fartyg för inhemska och utländska myndigheter och företag. År 2014 sjösattes bland annat ett förbindelsefartyg-oljebekämpningsfartyg för skärgårdstrafik mellan Kotka och Pyttis. min i Raseborg, Nyslott och många andra kommuner med skärgård har också påverkats starkt av utmaningarna i näringsutvecklingen. Kimitoöns gamla industricentrum, Dalsbruk, har under de senaste åren förlorat en mängd arbetsplatser. År 2012 lade stålbolaget FNsteel ned sitt stora valsverk, 2014 nästan halverade Abloy Oy antalet anställda vid Björkbodafabriken. Den nedlagda stålfabrikens stora byggnader används nu delvis av andra grenar inom näringslivet. Kalksten har brutits i Pargas sedan 1600- TULIKIVI talet. Det nuvarande bolaget, Nordkalk, produ- I skärgårdsdelkommunen Juga förädlas täljsten av Tulikivi Oyj och Nunnanlahden Uuni Oy för den inhemska och den globala marknaden. I Juga verkar också Suomen Kivikeskus, som utvecklar kunnande inom stenbranschen och ordnar utställningar. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 20 cerar kalkstensmjöl bland annat för bygg-, gödsel- och livsmedelsindustrin. Bolaget har tidvis varit tvunget att ta till permitteringar, men verksamheten fortsätter på ett 70 hektars dagbrottsområde. 13.1.2016 11:47:39

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND Förby kalkgruva i Finby, som numera hör till Vingårdar som är populära bland turister finns Salo, lades ned 2010 eftersom det skulle ha varit det i skärgården bland annat i Pargas, på Vaaja- olönsamt att bryta kalksten djupare ned. Omya salo i Kuopio, på Lojoön och i Kalkis i Asikkala. Group tillverkar emellertid produkter för pap- Skärgårdsöl tillverkas åtminstone på Sveaborg pers-, kosmetik- och keramikindustrin i Finby och och på Rosala i Kimitoön. gruvan planeras bli ett turistmål. LM-Instruments i Pargas ingår i koncernen Många sågverk placerades ursprungligen på Planmeca, som hör till världens ledande tillver- öar där det fanns goda vattenförbindelser. De kare av odontologiska instrument. På Rimito i gjorde det möjligt att smidigt transportera både Nådendal tillverkar Bistro-Tuote Oy köks- och timmer och färdig sågvara. Det har funnits sågar badrumsinredning, på ön Soisalo i Kuopion till- bland annat i Sulkava skärgårdsdel i Lohikoski verkar Tetrimäki Ky stilmöbler ritade av Eliel Saa- och på ön Lamposaari i Villmanstrand. I Halla i rinen. Kotka fanns det en cellulosafabrik och en såg. I Rääkkylä tillverkar ett multinationellt team Gränsande till Ruokolax skärgårdsdel ligger Stora vid Koistinen Kantele traditionella kantele-instru- Ensos cellulosa- och pappersfabriker i Kaukopää. ment med en yrkeskunskap som har över ett halvt Båtbyggande hör självfallet till den mest traANTERO AALTONEN 21 sekel bakom sig. ditionella industrin i skärgårdsområdena. På Rimito i Nådendal och i Etseri produceras årligen Ostmejeriet Vaalan juustola valdes till Finlands starkaste företag 2011. Det tillverkar brödost enligt kajanaländsk tradition. omkring femtusen Terhi-båtar, med underleverans också i Nyslott. Bella-veneet Oy, Bella Boats, är Nordens ledande tillverkare av glasfibermotorbåtar. Produktionsanläggningarna ligger i Kuopio och Larsmo. Botnia Marin har tillverkat Targa-båtar sedan 1980-talet och bygger idag Targor av sund-båtar byggs på ön Storpellinge i Borgå. Båtar tillverkas i många kommuner med skärgård i Bottniska viken, av vilka segelbåtarna av typen Swan är världskända. I Kotka verkar Puuvenekeskus, i PEKKA HOMANEN tio olika storlekar i Malax och Nykarleby. Mar- Sulkava byggs kyrkbåtar och tävlingsroddbåtar. Nappar fisken? Kuusamon uistin är en betydande tillverkare av metalldrag. Företag med båtservice i form av underhåll, reparation och förvaring finns överallt vid kusten och i skärgårdarna i inre Finland. På torrdockan på Sveaborg, som sköts av Viaporin telakka ry, repareras och vinterförvaras traditionella skepp och båtar. Laitaatsillan Marina, som är verksam ger service åt insjöfartyg och båtar. Företaget Rapala VMC Oyj, som skapades på 1930-talet av fiskaren Lauri Rapala i Asikkala, är KUUSAMON UISTIN på det historiska varvet i Nyslott, reparerar och idag en av världens ledande tillverkare av drag för fiske. Det exporterar sina produkter till 140 länder. På Replot i Korsholm tillverkar det över hundraåriga Oy Lindeman Ab idag syntetiska nät för den inhemska marknaden och för export. Livsmedelsindustrin representeras i många skärgårdsområden av flera små och medelstora företag. Nystad är ett starkt centrum för fiskförädkänd för sina fiskprodukter. I Korsholm, Vaala och Sulkava finns det små självständiga ysterier, som främst tillverkar specialostar. Bär förädlas också i flera kommuner med skärgård. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 21 KOISTINEN KANTELE ling vid kusten, i inre Finland är Kesälahti i Kides I Rääkkylä tillverkar det multinationella teamet vid Koistinen Kantele traditionella kantele-instrument med en yrkeskunskap som har över ett halvt sekel bakom sig. Kantelemästaren Otto Koistinen byggde sin första kantele på Luot­siniemi i Ahveninen vid stranden av sjön Pielinen 1957. 13.1.2016 11:47:41

22 FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND Serviceföretag och -inrättningar De statliga funktionerna, såsom skärgårdstrafiken, säkerhetsuppgifterna och miljöväsendet, är fortfarande viktiga sysselsättande faktorer i skärgården. Samma gäller självfallet de kommunala funktionerna. De statliga arbetsplatserna har i synnerhet minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Allra tyngst har det här drabbat den skärgård som saknar fasta vägförbindelser. Försvarsmaktens utbildningsinrättningar är de största läroinrättningarna i skärgården. SjökrigsANTERO AALTONEN skolan verkar på ön Sveaborg och Försvarshög- Det finns båtförbindelse sommartid till Fagerö i Sibbo från Nordsjö i Helsingfors. Ön är ett friluftsområde som hör till Helsingfors stad. Dit går också Finlands enda ”butiksbåt” om somrarna. skolan på ön Sandhamn i Helsingfors. Praktisk militär utbildning ges på många håll i skärgården där försvarsmakten och gränsbevakningen har sin verksamhet och sina övningsområden. Fiskeri- och miljöinstitutet vid yrkesinstitutet Livia ger grundläggande och fortsatt utbildning inom branschen i Pargas. Åbo universitet har funktioner på Själö i Pargas. Byggnaderna och områdena som underhålls av Sveaborgs förvaltningsnämnd erbjuder lokaler för många slags möten och evenemang i huvudstaden. Skärgårdscentrum Korpoström, som gränsar till den yttre skärgården i Pargas och som huvudsakligen finansieras av Stiftelsen för Åbo Akademi, erbjuder lokaler för konferenser och forskning samt inkvartering. FÖRSVARSMAKTEN Päijännehuset i Asikkala inhyser ett museum över fritidsfiske samt utställnings-, mötes- och kontorslokaler. Kassu Halonens konsthus på ön Manamansalo i Vaala fungerar som en bas för årliga ökonserter. På Sveaborg i Helsingfors finns det sex museer, Försvarsmaktens sjöstridskrafter övervakar Finlands territorialvatten, stöder andra myndigheter och deltar också i internationell krishantering. på Fölisön ligger landets största friluftsmuseum. Högholmens djurpark hyser 150 djurarter och på ön Stora Räntan, också i Helsingfors, verkar ett natur- och konsthus. Esbo stad håller på att slutföra bygget av ett ståtligt skärgårdsmuseum på ön Pentala, där årliga skärgårdsdagar brukar ordnas. Platser med skärgårds-, fiske- eller båtmuseer är bland andra Fagerö i Pyttis, Tammio i Fredrikshamn, Vartsala i Gustavs, Rönnäs i Pernå, Näsby i Houtskär, Riihisaari i Nyslott, Kerimäki, Åminne i SUOMENLINNAN HOITOKUNTA Malax, Granösund i Korsholm, Kalajoki, Sastmola, Det finns sex museer på Sveaborg. Ehrensvärdsmuseet, Krigsmuseets Manege, u-båten Vesikko, Leksaksmuseet och Tullmuseet är öppna under sommarsäsongen. Fästningens huvudmuseum i Sveaborgscentret är öppet året runt. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 22 Bosund i Larsmo, Maxmo i Vörå, Kaskö, Märingsgrund i Närpes och Öja i Karleby. I Lieksa verkar det stora museet över trakterna kring sjön Pielinen, Pielisen Museo, med en imponerande avdelning om flottning. Finlands sjöhistoriska museum i Kotka och Forum Marinum i Åbo är de mest kända maritima museerna. Också många andra museer berät- 13.1.2016 11:47:45

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND tar på ett representativt sätt om skärgårdens, många slags evenemang. Det finns fortfarande havets och vattnens historia och näringar. Fin- dansbanor som är i användning. lands nationalmuseum ordnade 2014 en utställ- Skärgårdsbutiker, kiosker, kaféer eller restau- ning över den ryska tsaren Alexander den III:s ranger är verksamma i synnerhet på de öar som talrika sommarseglatser i den finska skärgården stöds av köpkraften hos stugfolk och turister och i slutet av 1800-talet Deltidsskärgårdsbon Tove särskilt om sommaren. Exempel på sådana är Utö, Jansson firades 2014 med en specialutställning Nötö, Vänö, Iniö och Norrskata i Pargas, Velkuan- på Ateneum och på Konstfabriken i Borgå. Tove maa och Teersalo i Nådendal, Skåldö och Bromarv Janssons stuga på ön Harun i Pellinge i Borgå är i Raseborg, Barösund i Ingå, Pellinge och Emsalö begränsat öppet för allmänheten. Muminvärlden i Borgå, Sarvsalö i Lovisa, Fagerö i Pyttis, Aspö i i Nådendal är ett turistmål som också är interna- Kotka, Bergö i Malax, Replot i Korsholm, Ihama- tionellt känt. niemi i Enonkoski, Lohikoski i Sulkava och Suuri Poju Zabludowicz bildkonstcentrum med Jänkäsalo i Taipalsaari. konstnärsresidens och utställningslokal på Sarv- Det finns fortfarande grundskolor med lågsta- salö i Lovisa har fört konst av världsklass och die och i vissa fall också med högstadie i skärgår- mycket positiv publicitet till skärgården. Zablu- den, även om många har lagts ned. Öar med skolor dowicz Collection samlar och presenterar modern var 2014 bland andra Karlö, Replot, Bergö, Pyhä- konst i London, New York och en gång om året maa, Räfsö, Velkua, Utö, Iniö, Houtskär, Korpo, med öppna dörrar också på Sarvsalö. Nagu, Rosala, Finby, Sveaborg, Sandhamn och Tiu- Antalet användare av rekreations- och representationsbyggnader som ägs av företag, orga- tinen. I Sulkavas skärgårdsdel, som har färjeförbindelse, finns det också en skola i Lohikoski. nisationer och kommuner är stort i skärgården. Aktiva människor i Hitis-Rosala skärgård grun- Till de stora städernas friluftsöar hör bland annat dade 2003 det privata servicehuset Solglimten. Runsala, Vepsarn och Maisaari i Åbo, Viikinsaari Kimitoöns kommun köper tjänster här, vilket bety- i Tammerfors, Rönnskär i Helsingfors, Fagerö i der att äldre har en möjlighet att bo kvar på sin egen Sibbo och Stora Kalvholmen i Esbo. ö. I Finby i Salo lyckades invånarna inte bevara det De imponerande sten- och träkyrkorna i skärgården är om somrarna öppna för allmänheten och tillgängliga för retreater och exempelvis för bröllop. Kända är bland andra Pyhämaa offerkyrka i trä från 1600-talet, kyrkorna i Västanfjärd och på Nötö från 1700-talet samt kyrkorna på öarna Aspö, Jurmo, Kallankari i Kalajoki, Tankar i Karleby och kyrkan i Luhanka. En av de mest imponerande gravgårdarna i inre Finland finns på ön Mäntysaari mitt i sjön Vuohijärvi i Kouvola. Många församlingar har lägercentrum på öar. Landets enda lutherska kloster ligger i Ihamaniemi i Enonkoskis skärgårdsdel och erbjuder plats för retreat. Rekreationscentrumet Savo-Karjalan virkistyskeskus i Uukuniemi i Parikkala, som ägs av Finlands kristliga arbetarförbund, Kristillisen Työväen Liitto, erbjuder kurs- och möteslokaler samt inkvartering. Lärkkulla Skärgård ordnar olika slags kurser för unga och gamla i Houtskär i Pargas. På väckelseledaren Paavo Ruotsalainens hemö Aholansaari i sjön Syväri i Nilsiä i Kuopio verkar ett läger- och semestercentrum som står nära den pietistiska rörelsen. På många öar har man restaurerat hus som hör till ungdomsföreningar, fiskarföreningar, lantmannasällskap, arbetarföreningar (Folkets hus), jaktföreningar och byaföreningar. I dem ordnas TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 23 23 motsvarande Finbyhemmet, Särkisalokoti, som äldreboende efter kommunsammanslagningen. Objekt som tagits i bruk för turismen Typ av object Namn Kommun Fyr Bengtskär Kimitoön Gustafsvärn Hangö Enskär Gustavs Jussarö Raseborg Rönnskär (Kylmäpihlaja) Raumo Marjaniemi Karlö Märket Hammarland Russarö Hangö Sälgrund Kaskö Säbbskär Luvia Söderskär Sibbo Tankar Karleby Ulkokalla Kalajoki Utö Pargas Valsörarna Korsholm Lotsstation Boistö Lovisa Löpö Gustavs Ouraluoto Sastmola Rönnskär Malax Sälgrund Kaskö Objekt som tidigare hörde till Sjöfartsverket och försvarsmakten och som har tagits eller håller på att tas i bruk för turism och rekreation. Sjöbevaknings- Fagerholm Pargas station Gåshällan Korsholm Mickelsörarna Vörå Valsörarna Korsho Befästning Mjölö Helsingfors Kirkonmaa Kotka Kuuskajaskari Raumo Rankö Kotka Sommarö Korsholm Örö Kimitoön 13.1.2016 11:47:46

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND ANTERO AALTONEN 24 Turism- och rekreationsservicen har en nyckelposition med tanke på skärgårdsområdenas framtid. Besökarna på Pyttis skärgårdsmarknad kan välja mellan många slags fisk­rätter. Turistmål Det finns omkring 50 badinrättningar i Finland. Kasnäs Skärgårdsbad i Kimitoön invigdes 2005. I Kasnäs finns också många andra funktioner – bland annat Skärgårdshavets naturum Blåmusslan. Servicenäringarna sysselsätter redan närmare Många av de tidigare nämnda öarna hör till de hälften av skärgårdsinvånarna. En kärnfråga för populäraste turistmålen i riket. Till dem hör Hel- skärgårdens framtid är utvecklingen av tjänsterna singfors kända trio, Sveaborg, Fölisön och Hög- inom turism och rekreation. Även om det finns holmen. nog av utmaningar finns det också rikligt med att- Viktiga turistmål i flera kommuner med skär- raktionsfaktorer. Företagarutbildningen, en inten- gård är de gamla fyrarna. Exempelvis Bengtskär sivare marknadsföring liksom samarbetet och nät- som hör till Kimitoön, ute vid havsbandet, lockar verksbildningen har en central position. Speciellt årligen upp till 15 000 besökare. Lotsstationer, sjö- viktigt är det att förlänga turistsäsongen – skär- bevakningsstationer och befästningar som tagits gården har mycket att erbjuda under alla årstider. ur bruk är också populära. Öarna utanför Helsing- De företag som erbjuder mat och logi, affärsli- fors Skanslandet, Kungsholmen och Rysskär, som vet som betjänar dessa och programserviceföre- tidigare hörde till försvarsmakten, kan i framtiden tagen bildar ryggraden i skärgårds- och insjötu- utvecklas till betydande mål. På ön Lonnan i Hel- rismen. Den livliga och mångformiga vattentrafi- singfors planeras en begravningsplats. Sveaborg ken har skapat företagsverksamhet i skärgården och Svartholm i Lovisa representerar gammal direkt och indirekt. Insjö- och kustfartygen har 4,5 militär befästningskultur. miljoner passagerare per år. Nationalparken, rekreationsområdena och skyddsområdena hade ca 3,4 miljoner besökare 2013. Utifrån en enkät bedömdes att hälsonyttan av ett besök i medeltal är 208 euro. Forststyrelsens guidecentrum är viktiga platser i nationalparkerna. Campingområdena och lägercentrumen hör också till skärgårdens turismstrukturer. Det finns spaanläggningar i ungefär en tredjedel av kommunerna i skärgårdssystemet. De mest kända är spaanläggningarna i Nyslott, Nådendal och Haiko, de nyaste exempelvis Kasnäs i Kimitoön och Koli i Lieksa. KASNÄS SKÄRGÅRDSBAD Ryssar, som är den största utländska turist- TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 24 gruppen, har köpt en del turistmål i synnerhet i kommuner med skärgård i östra Finland. Det gäller exempelvis sportcentret Sirius i Pyttis, semestercentret Kukkapää i Sulkava och Skärgårdens fritidscenter på ön Mossala i Pargas. 13.1.2016 11:47:51

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND 25 REPUBLIKENS PRESIDENTS KANSLI Republikens president Sauli Niinistö och fru Jenni Haukio på väg till operafestivalen i Nyslott 2013. HARRI NURMINEN Vad är skärgårdskultur? DALSBRUKS DRAGSPELSKLUBB Isbrytarkryssning. Också det här är skärgårdskultur, som särskilt intresserar utländska turister. Den växande turismen skapar en ökad efterfrågan på genuin skärgårdskultur. Skärgårds- och insjökulturen består av historia, tradition, natur och miljö. Kulturen är allt det som människorna i skärgården gör och uppskattar. Det är byggnader, mat, kläder, språk, föreställningar... Det är – lyckligtvis – omöjligt att definiera skärgårdskulturen exakt. Många av vårt lands populäraste turistmål finns på öar. Åland besöks av upp till 1,6 miljoner turister årligen. Kustfästningen Sveaborg, ett av Unescos världsarvsobjekt, besöks av omkring 800 000 personer. Högholmens zoo har omkring en miljon besökare, ”muminön” i Nådendal närmare 300 000. Olofsborg, som på 1400-talet uppfördes på en oansenlig holme utanför Nyslott, lockar drygt 150 000 besökare om året, hälften av dem under ope- Festivalen Baltic Jazz är ett årligt stort musikevenemang i Kimitoön. Dragsfjärds Dragspelsklubb har hört till de bärande krafterna för evenemanget. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 25 rafestivalen. Manamansalo i Ule träsk, avsides om turistströmmarna, besöks av ca 60 000 personer. I skärgårdarna finns många byggnader och anordningar, som man förgäves får söka på andra håll i Finland. Det är fyrar, lotsplatser, historiska sjömärken, likaså kulturarvet under vatten. På öarna i havsområdena är krigshistorien starkt närvarande; det finns gott om gamla fästningar och andra objekt. Det första intrycket får den som kommer till en ö av det bysamhälle som breder ut sig kring hamnen. Blicken kan fångas av en fyr som höjer sig på en klippa, en gammal väderkvarn eller en harmonisk helhet av röda byggnader. Skärgårdens levnadssätt och det knappa levebrödet har gjort sitt för att bevara gammal bebyggelse och gamla gårdsenheter. Vid insjöarna är byarna ofta placerade på de inre delarna av ön, och känslan av liv och rörelse är inte lika stark vid ankomsten där som vid havet. Både havsområdena och inlandsvattnen är rika på fornminnen; jungfrudanser med labyrinter av radade stenar, hällristningar, forna bo- och hamnplatser. Skärgårdskulturen har ingående beskrivits i litteraturen, bildkonsten, teatern, musiken samt i sånger och filmer. Redan i Kalevala hade vattnen en framträdande roll, och Sibelius använde temat sjö och hav som inspirationskälla. Vid inlandsvattnen representeras skärgårdsoch insjökulturen av bland annat flottningsmuseer, stockflottningstävlingar, gamla kanalområden, fiskehamnar och fiskmarknader samt båthamnar och gamla ångfartyg. De traditionella segelskutor som byggs och restaureras vid havskusterna med frivilliga krafter vittnar om en kärlek till den gamla skärgårdskulturen. Det är de bofasta och de fritidsboende invånarna, båtfararna, yrkes- och fritidsfiskarna, turisterna och många andra människor som upprätthåller en levande skärgårds- och insjökultur. Även om traditionen lever starkt är det också viktigt att skapa en ny kultur, som i tillämpliga delar bygger på traditionen. De många fina kulturevenemangen sommartid i skärgårdsområdena vittnar om detta. 13.1.2016 11:47:55

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND PETRI ASIKAINEN / GORILLA 26 Närmare en halv miljon finländare uppskattas verka i yrken som passar för distansarbete. I många kommuner med skärgård och vatten har man satsat på att förbättra möjligheterna till distansarbete i fritidshusen. Skärgårdspolitik under närmare 70 år Skärgårdspolitiken är den äldsta delen av en sys- havsområdet och i insjövattendragen som saknar tematisk regionalpolitik i Finland. I mars 1949 till- fast vägförbindelse samt andra öar och områden satte statsrådet en kommitté för att utreda lev- på fastlandet vilka i övrigt i fråga om sina förhål- nadsvillkoren i skärgården och ta fram utveck- landen kan jämföras med skärgården Staten och lingsförslag. Det var speciellt problemen i fiskerinä- kommunerna ska trygga skärgårdens utveckling ringen som låg bakom. Folkmängden i skärgårds- genom att beakta särförhållandena genom stöd- områdena hade börjat dala, fastän befolkningsök- åtgärder inom olika politikområden. De viktigaste ningen på landsbygden fortfarande var kraftig. är utveckling av näringarna, bevarande av de stat- Genom en statsrådsförordning ombildades liga arbetsplatserna, finansiering av den kommu- skärgårdskommittén 1961 till Skärgårdsdelega- nala basservicen samt utbyggnad av trafikförbin- tionen. På förslag av delegationen stiftades 1981 delserna och den övriga infrastrukturen. Ytter- en lag om främjande av skärgårdens utveckling. ligare bör man enligt lagen skydda skärgårdens Enligt lagen räknas som skärgård sådana öar i natur och miljö. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 26 Det årliga skärgårdsseminariet hölls 2014 i Nyslott. Seminariet arrangeras av skärgårdsdelegationen i samarbete med kommunerna och landskapen. 13.1.2016 11:48:01

I början av 2016 fanns det åtta skärgårdskommuner och 40 kommuner med skärgårdsdel i Finland. Förordningen om dessa gäller till utgången av 2016. Till skärgårdskommunerna hör Enonkoski, Karlö, Kimitoön, Gustavs, Malax, Pargas, Puumala och Sulkava. Kommunerna med skärgårdsdel är Asikkala, FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND 27 dena tillsammans med kommunerna, landskapen, de statliga myndigheterna och andra instanser. Delegationens arbete styrs av åtgärdsprogrammet för skärgårdspolitiken. Programmet, som gjordes för perioden 2012–2015, har fem prioriterade områden: Kommun- och regionpolitik Näringar och sysselsättning Björneborg, Borgå, Esbo, Helsingfors, Hirvensalmi, Fast boende och fritidsboende Ingå, Joutsa, Juga, Jyväskylä, Kitee, Kivijärvi, Kors- Trafik och dataförbindelser holm, Kotka, Kuhmois, Kuopio, Kyrkslätt, Larsmo, Miljö, natur och kultur. Libelits, Lieksa, Lovisa, Luhanka, Nyslott, Nystad, Skärgårdsdelegationen ger regelbundet stats- Nådendal, Närpes, Parikkala, Pyttis, Raseborg, rådets ministerarbetsgrupp för förvaltning och Ruokolax, Rääkkylä, Salo, S:t Karins, S:t Michel, regionutveckling en redogörelse för hur program- Sibbo, Taipalsaari, Tervo, Tövsala, Vaala och Vörå. met verkställs. Skärgårdskommunerna och kommunerna med skärgårdsdel. Av skärgårdskommunerna är fem belägna vid havskusten och tre i inre Finland, antalet kommu- Resultat och bakslag ner med skärgårdsdel fördelar sig ganska jämnt. Skärgårdspolitiken har gett resultat. Man har fått Före vågen av kommunsammanslagningar fanns förbindelsefartyg, frigående färjor, landsvägsfär- det 13 skärgårdskommuner, men antalet har mins- jor, hydrokoptrar, enskilda vägar, landsvägar och kat, särskilt genom samgångarna av små kommu- broar för att sköta skärgårdstrafiken. Skärgårds- ner i sydvästra Finland. Till kommuner med skär- företagen har haft möjlighet till bättre företags- gårdsdel hör aderton städer, av vilka Helsingfors stöd från staten och EU än det omgivande områ- är störst. det. Genom de skärgårdstillägg som ingår i kommunernas statsandelar har produktionen av kommunal basservice underlättats. gripande politik för kust- och vattenområdena. Elektrifieringen av skärgården fortsatte i rask Denna linje har fortlevt i de skärgårdsprogram takt under 1950- och 1960-talen, likaså drogs tråd- och principbeslut om en skärgårdspolitik som telefonförbindelser med aktivt stöd från staten. statsrådet godkände på 1990- och 2000-talen. Regeringarna har förbundit sig till att också garan- Skärgårdsdelegationen är ett permanent, lag- tera skärgården dagens snabba dataförbindelser. stadgat organ som tillsatts av statsrådet och som Nationalparker och naturskyddsområden har inrät- verkar vid jord- och skogsbruksministeriet. Dele- tats i skärgården. De är skärgårdsnaturens skatt- gationen deltar i utvecklingen av skärgårdsområ- kammare och centrala för skärgårdsturismen. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 27 PASI HYVÖNEN Redan i Skärgårdskommitténs slutrapport 1957 underströk man betydelsen av en regionalt över- 13.1.2016 11:48:03

28 FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND De riksomfattande projekten för utveckling av skärgården har haft som syfte att främja turismen, fiskerinäringen, en småskalig förädling och distansarbete. Målet har varit att utveckla skärgårdskommunerna till attraktiva platser för fast boende och marknadsföra dem med gemensamma kampanjer. Man har främjat ett omfattande deltidsboende genom utrednings- och utvecklingsprojekt som har syftat till att utveckla planläggningen och en flexibel politik för undantagslov, byggnad och reparation av fritidshus och att utnyttja fritidsinvånarnas köpkraft och kunnande. Antalet statliga arbetsplatser i skärgården fortsatte att vara högt och rentav ökade under 1950– 1970-talen. Sedan dess har antalet arbetsplatsyfte inte uppfyllts. Sjöfartsverket har lagt ner lotsstationer, gränsbevakningen sjöbevakningsstationer och försvarsmakten enheter inom kustartilleriet och sjöstridskrafterna. En väsentlig orsak har den tekniska utvecklingen varit. När landsvägsfärjor ersatts av PETRI JAUHIAINEN / VASTAVALO ser minskat. I det avseendet har skärgårdslagens broar har arbetsplatserna inom trafiken minskat i skärgården. Skatteförvaltningen, arbetsförvaltningen, polisen och statens lokalförvaltning har TOMI MUUKKONEN också minskat sin personal i skärgårdskommunerna allt sedan 1980-talet. Postens verksamhet har lagts om så att den sköts av företag. Den internationella referensramen Finlands anslutning till Europeiska unionen 1995 Sjöräddning hör till gränsbevakningsväsendets kärnuppgifter. Man räddar personer som råkat i sjönöd, letar efter försvunna och sköter sjuktransporter. Myndigheternas baser på öarna har under många generationer utgjort en trygghet för åretruntinvånare och semesterfirare. påverkade också skärgårdspolitiken. Fiskeri- och jordbruksärendena, liksom mycket av regionalpolitiken, som är viktiga för skärgården kom därmed att styras från Bryssel. I regionalpolitiken har skärgård inte varit ett kriterium för finansiering inom målprogrammen för EU:s strukturfonder. I praktiken har skärgårdsområdena ändå ofta getts en bättre status än vad de socioekonomiska nyckeltalen kanske hade förutsatt. EU:s delfinansiering har generellt sett legat på en rätt god nivå och varit viktig för skärgården. Detta ligger i linje med det faktum att man i EU:s grundstadga har erkänt att specialfrågor som gäller skärgården existerar och behöver uppmärksamhet. Skärgårdspolitiken har också beröringspunkter med EU:s politik för en integrerad användning JARI KOSTET och förvaltning av kustområdena liksom med uni- Färjan Merisilta trafikerar mellan fastlandet och Karlö, en sträcka på närmare åtta kilometer. Färjan rymmer över 50 personbilar. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 28 onens havspolitik. Skärgårdsdelegationen håller kontakt med andra europeiska skärgårdsområden bland annat inom ramen för organisationen för Europas maritima regioner (Conference Of Perip­ heral Maritime Regions). 13.1.2016 11:48:09

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND 29 PETRI JAUHIAINEN / VASTAVALO Världens ivrigaste stugfolk? Hur nära vattnet bor finländarna? Också det har annat i Tusby, Asikkala, Sysmä och Punkaharju. undersökts. Det genomsnittliga avståndet från Placeringen av de tidiga villasamhällena påver- hemmet till närmaste sjö eller vattendrag är 2,7 kades också av närheten till ångfartygsrutter och kilometer. I norra Savolax är det bara 1,2 km, i järnväg. Men även om man färdades till villan med Nyland och i landskapet Österbotten är det längst, tåg fick vattnet inte vara långt borta. Fritidssyssel- men ändå bara 4 km. sättningar i samband med vatten hade redan en Till havskusten har finländarna i medeltal 58 central roll i de här förmögna stugpionjärernas liv. kilometer. Ålänningarna har 1,3 kilometer till Under de två första årtiondena av det självstän- havet, nylänningarna knappa 7 km och invånarna diga Finland var stuglivet inte längre ett privile- i Egentliga Finland 9 km. Här ligger norra Savolax gium enbart för överklassen. Det uppstod närmare på jumboplats i statistiken – avståndet till havet femtontusen fritidshus. De är inte lika tjusiga och är i medeltal 209 km. dekorativa som de tidigaste villorna. Byggnads- Vi bor ändå inte tillräckligt nära vatten. Den stilen avvek inte mycket från förstädernas vil- slutsatsen kan man dra av att vi har skaffat över lor. Vissa stora företag lät bygga semesterbyar en halv miljon fritidshus – och över fyra femte- för sina anställda. Under dessa decennier bredde delar av dem ligger nära en strand. Vi använder också koloniträdgårdskulturen ut sig i Finland. 7,5 miljarder euro på stugliv årligen, och en bety- Den kom närmast från Tyskland. dande del därav i kommuner med skärgård och vatten. Vad är orsakerna till denna stugpippi? Vad lockar också unga finländare ut till stugorna? Kan svaret finnas under vattnet – eller kanske på Internet? Stuglivet som en fritidssyssla för hela folket började utvecklas på 1960-talet. Gränsen hundratusen stugor sprängdes 1962. Antalet bilar ökade, vägnätet förbättrades, semestrarna blev Ett drygt sekel av stuglivshistoria längre och lönekuvertet en aning tjockare. Stug- Våra förfäder hade jakt- och fiskekojor redan för livet spred sig längre från bosättningscentrumen tusentals år sedan. Men om vi med stugliv menar och strandplatserna blev allt populärare. Lagstift- fritidsfirande och rekreation sträcker sig inte röt- ningen begränsade inte byggande nära stränder terna längre än till 1800-talets slut. Förmögna före 1969. stadsbor började då bygga ståtliga sommarvil- Man kan se stuglivet som en motvikt till struk- lor på landsbygden. De uppfördes i närheten av turförändringen på landsbygden och den allt många kuststäder och i Terijoki på Karelska näset. snabbare urbaniseringen. Även om brödfödan I det inre av landet uppstod en villakultur bland måste skaffas i staden ville man inte glömma TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 29 13.1.2016 11:48:10

30 FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND Stugbeståndets tillväxttakt sviktade en aning på 1970-talet, men ökade därefter på nytt. Gamla byggnader byggdes i synnerhet på 1980-talet i hög grad om till semesterboende. Små gårdar och evakuerades torp hade i stor utsträckning blivit tomma och man kunde få dem till ett överkomligt pris. Nu dög också byggnader som låg längre från vatten. Strängare byggbestämmelser, ett knappt utbud och kraftigt stigande priser har dämpat stugbyggandet under det här årtusendet. Ett nytt drag har däremot varit ett intensivt byggande i anslutning till turistcentrum. Särskilt tydligt blir det här i skidcentrumen i norra Finland. Där ligger också utrustningsnivån och medelstorleken högre än i landet i övrigt. Många ägare har lång väg till sina stugor; stugägarna i Ruka bor i genomsnitt på Majoriteten av stugbasturna i Finland är vedeldade. Allt som allt finns det ca 3,2 miljoner bastur i Finland. De gammaldags rökbasturna har blivit vanligare – deras antal uppskattas till över 30 000. ca 600 km och till Saariselkä närmare 800 km. Under en utveckling på hundra år har också benämningen på semesterobjektet varierat. De förmögna flyttade ut till ’villor’ eller ’sommarnöjen’, och på 60-talet talade man om ’sommarstugor’ eller bara ’stugor’. Idag är den vanligaste barndomens landskap. Många stugor byggdes benämningen ’fritidshus’, ’semesterbostad’ eller på den forna hemgårdens marker eller så köpte ’andrabostad’. ANTERO AALTONEN PETRI JAUHIAINEN / VASTAVALO omkring 400 kilometers avstånd, till Levi har man man en tomt förmånligt av släktingar. Storleken minskade och utrustningsnivån var anspråks- Attraktionsfaktorer lös. På 1960-talet drogs el bara till en av tio stu- Vad är det som fascinerar i stuglivet? Varje år har gor. Fabrikstillverkade fritidshus kom också ut på vi omkring två miljoner stugerfarenheter som i marknaden. viss mån avviker från varandra. Forskarna försöker ändå hitta de mest centrala faktorerna i den här djungeln, de mest upptrampade stigarna. I sökandet efter de mest attraktiva stugområdena är det tydligaste resultatet att vatten attraherar. Stränderna kring de sjöar som ligger på överkomligt avstånd från bosättningscentrumen är redan fullt utbyggda på många platser. Omkring en tredjedel av havskusten är avstängd för annan användning på grund av stugbyggen. Det finns fritidshus på närmare tjugotusen öar utan vägförbindelse. Ovan konstaterades att trakterna kring turist- PETRI JAUHIAINEN / VASTAVALO centrumen har blivit en viktig attraktionsfaktor Omkring 40 procent av den vuxna befolkningen i Finland sysslar med svampplockning och upp till 55 procent plockar bär. Kvinnorna är i båda fallen ivrigare än männen och de äldre ivrigare än ungdomarna. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 30 under detta årtusende. Särskilt den unga generationen hittar goda möjligheter där till rekreation inom sina favoritsysselsättningar. Det sociala livet är också aktivt. Många stugor ligger klart på sidan om åretruntbosättningen på landsbygden. Den är bara en genomgångsplats, där man visserligen skaffar livsmedel och andra tjänster. Stugägarna har emellertid börjat delta mer i det lokala livet. Det 13.1.2016 11:48:17

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND 31 ANTERO AALTONEN Många stugor har gått från generation till generation. Stugans yttre och omgivningen har ofta hållits oförändrade under flera årtionden. 120 000 nar sig en sommarkväll när man sitter på strandbastuns veranda efter bastun. 100 000 Pitkänen konstaterar att den här idealbil- 80 000 den framträder i inställningen till utländskt stugägande, vilket har varit möjligt i Finland 60 000 sedan 2000 utan specialtillstånd. Utländskt 40 000 ägande upplevs som ett hot, eftersom det utmanar stuglivet som ett uttryck för den finländska 20 000 livsstilen. De inhemska medierna och stugägarna 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Byggande av fritidshus i Finland under olika år­ tionden. Tre fjärdedelar av det nuvarande fritidshusbeståndet härstammar från åren mellan 1960 och 2000. En uppskattning för 2010-talet ingår. har med spänning sett på hur utlänningarna har tillägnat sig alla oskrivna regler i det finska stuglivet och -landskapet. Man har inte upplevt nykomlingarnas egna kulturarv och stugvanor som särskilt välkomna. här är en utveckling som många kommuner och byasamhällen vill stöda. Vad pysslar man med på stugan? Enligt forskaren Kati Pitkänen har stugland- En väsentlig del av herrskapets villaliv bestod av skapet smält samman med uppfattningarna om olika slags fester och umgänge med grannarna. det finska nationallandskapet och symbolerna. Många hade en trädgård, men friheten och det Stuglandskapet representerar då en tidlös fin- obekymrade semesterlivet intog första plats. ländskhet, ett ideallandskap och en förgången Under självständighetstiden minskade de här guldålder. Man kan tänka att stuglivet framhäver dragen och stugfolket, som började domineras av och fördjupar finländarens förhållande till natu- medelklassen, badade bastu, fiskade, simmade ren. Pysslandet på stugan med alla de specifika och plockade bär. Från och med 1920-talet började sedvanorna avspeglar de karaktäristiska dragen man också intressera sig för solbad, i motsats till i finländskheten. Världens finaste landskap öpp- tidigare då man ville undvika solbränna. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 31 HARRI NURMINEN 0 Kräftor hör till sensommarens läckerheter på många stugor. Signalkräftan importerades till Finland på 1960-talet eftersom kräftpesten hade försvagat det ursprungliga flodkräftbeståndet. Den här nykomlingen med sina stora klor har till stor del trängt undan flodkräftan, med undantag av det nordligaste Finland. 13.1.2016 11:48:20

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND ANTERO AALTONEN 32 Stugfolket fördubblades under 1960-talet. Utnyttjandet av vattnen för rekreation och andra sysselsättningar i naturen fortsatte, men de soci- PETRI JAUHIAINEN / VASTAVALO Vattnets temperatur kan också i södra Finland hålla sig under 20 grader nästan hela sommaren. På många stugor plaskar man i uppvärmda badtunnor. ala kontakterna med lokalbefolkningen ökade också. På lantgårdarna köpte man mjölk, och man kunde också delta i höbärgningen. Å andra sidan började man ställa sig mer negativ till en egen trädgård och grönsaksland. I dagens stugliv skiljer forskarna på nytto- och Lövkrattning är en effektiv nyttomotion. rekreationsaktiviteter. De föregående betonar stuglivet som ett kreativt självförverkligande, som Rekreationsdelen innehåller traditionella emellanåt kan utvecklas till ett tröttsamt arbetslä- naturaktiviteter såsom simning, rodd, paddling ger. Terrängen bearbetas, man bygger stenmurar och vandrande. Man vill uppleva miljön estetiskt, och varje sommar ser ett nytt byggprojekt. även om man ibland också prövar gränserna för de egna krafterna. Motoriserade aktiviteter och redskapssport hör också till många stugägares semester. De stora åldersklassernas stugägare känner nostalgi till barndomen, även om de ser att den omgivande landsbygden är helt annorlunda än för flera årtionden sedan. Forskaren Kati Pitkänen påpekar att stuglandskapet på sitt sätt har blivit ”den sista utposten av riktig landsbygd”. När man värnar om traditionerna, stärker man då också de traditionella könsrollerna på stugan? Är det så att männen förverkligar sig själv i stugans omgivning och kvinnorna inne i stugan? Även om utrustningsnivån i många stugor börjar närma sig den primära bostadens, är ett enkelt liv och värnandet om landsbygdstraditionen viktig för många stugägare. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 32 JORMA JÄMSEN / VASTAVALO Enligt forskarna kan man se tecken på detta. Även om stugmiljön är väldigt bekant kan man genom att iaktta små förändringar få nya erfarenheter. Rutinen bryts av speciella väderfenomen eller av mötet med något djur. Det ger mycket att berätta om också måndag morgon vid kaffebordet på jobbet. 13.1.2016 11:48:24

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND 33 Stuglivets miljökonsekvenser Varje stuga inverkar på naturförhållandena i närområdet, exempelvis på vattnen, strandnaturen och landskapet. Vissa verkningar är avsiktliga och avsedda. Man vill muddra stranden och tillsätta sand så att man kan simma där, granar fälls och terrängen bearbetas. En del av konsekvenserna är en följd av avloppsvattnet från stugan – enligt de mest nitiska forskarna är till och med basturöken ett betydande miljöproblem. Varje stugägare vill naturligtvis bevara sin Sommarstugor/kvadratkilometer 2012 (medeltal räknat på 3 km avstånd) 0,1–1,0 1,0–2,0 2,0–5,0 5,0–10 10– landskapsgräns 0 50 100 km näromgivning så ren som möjligt. Lagstiftaren har också sträckt ut en hjälpande hand, som en del anser sträcker sig lite för långt. Stugornas belastning på vattnen är inte längre betydande – stugornas andel i utsläppen av fosfor och kväve i vattnen är under en procent och trenden är fort- Placeringen av fritidshus i Finland 2012. Antalet stugor har först räknats i ett rutsystem med rutor på 250 meter, och sedan har stugtätheten bestämts på ett avstånd av tre kilometer från varje rutas mittpunkt. Havskusten kantas av en nästan enhetlig stugbebyggelse från ryska gränsen till bottnen av Bottenviken. I södra delen av Insjöfinland finns det rikligt med stugor, likaså i de sjörika trakterna i västra Nyland. I det inre av norra Finland är stugorna koncentrerade till närheten av skidcentrumen. SYKE, uppgifter om sommarstugor VTJ/VRK 4/2013, landskapsgräns: Karttakeskus Oy (Kartcentralen), tillstånd L4659. farande sjunkande. Stugtrafikens andel av hela personbilsanvändningen är 7 procent i Finland. En vanlig stugägare PETRI JAUHIAINEN / VASTAVALO förbrukar bränsle för omkring tvåtusen euro per år. Utöver bilen växer räkningen av båtar, småmaskiner i stugan och terrängfordon. Nio stugor av tio har el. Vissa stugor har solpaneler, medan jordvärme och vindenergi fortfarande utnyttjas ganska lite. Uppvärmningskostnaderna ökar med ökad vinteranvändning, även om stugorna är effektivt tätade. Ett ekologiskt ideal är målet för många stugor, men de praktiska åtgärderna kan bli dyra. En ”traditionstvätt” av strandbastun med torvtak, enligt tätfogsprincipen, kan vara sin ägares stolthet, som också garanterar en ström av gäster. Takkonstruktionerna måste då förstås klara av snötäcket under en sträng vinter, eftersom ett torvtak kan väga 200 kilogram per kvadratmeter. Stuglivet kan också vara till nytta för miljön. Förekomsten av skogsfåglar kan öka, de som bygger bo i trädhålor trivs i de gamla träden på stugtomten. Många stugägare sätter ut fågelholkar. Världens ivrigaste stugfolk? Är stuglivet egentligen ett så finländskt drag som vi föreställer oss? Om hela mänskligheten hade fritidshus i samma utsträckning som vi finländare skulle det finnas över en halv miljard av dem på vår jord. Det verkliga antalet är emellertid bara ett tjugotal miljoner. De ledande stugnationerna i proportion till folkmängden finns på nära håll. I Sverige finns det ca 650 000 stugor och i Norge 450 000. Stugtätheten i Norge är en aning större per person än i Finland – och samtidigt världsrekord. Vi kommer alltså på silverplats. Antalet stugor i Danmark, 220 000, verkar enormt högt med tanke på landets areal, men i proportion till folkmängden är det under hälften av antalet i Finland. Amerikanerna har drygt fyra miljoner fritidshus. I proportion till folkmängden är förlusten till Finland klar, nästan sexfaldig. Stugtätheten varierar stort mellan delstaterna. Illinois har en folkmängd på 13 miljoner, men antalet fritidshus är bara 30 000. I Kansas och i Ohio trivs invånarna också bra i sina primära bostäder. Ingen av delstaterna når upp till den finländska stugtätheten – ganska nära kommer dock Maine och Vermont. En internationell studie avslöjar att det finns många gemensamma drag i stuglivets seder och bruk olika länder. En stuga vid en sjö är idealet såväl i Sverige som i Kanada och många av USAs delstater. Exempelvis finns det 230 000 fritidshus i delstaten Michigan och 80 procent av dem ligger vid stranden av en sjö. Över hälften av stugorna i Michigan är vinterbonade. Vintern är strängare där, men klart kortare än i Finland. En Michiganbo vistas närmare 90 dagar på sin stuga per år. Upp till hälften av stugägarna är över 60 år. Plånboken är också relativt tjock – stugägarna använder fyra gånger mer pengar på att förbättra och renovera stugan än i Finland. Stuglivet är också för många finländare en stor naturskola, som har ett positivt inflytande på attityderna till miljöskydd och till enkla, naturenliga levnadsvanor. Sett ur ett perspektiv av social hållbarhet är stuglivet en viktig form av växelverkan mellan stad och landsbygd, som främjar en Källa: Pitkänen, Kati. 2011. Mökkimaisema muutoksessa. Kulttuuri­ maantieteellinen näkökulma mökkeilyyn. Itä-Suomen yliopisto, Joensuu, 107 s. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 33 Att lägga nät är för vissa stugägare en motoriserad sysselsättning – på sommaren är det aktersnurran, på vintern snöskotern som gäller. ANTERO AALTONEN levande, mångsidig landsbygd. 13.1.2016 11:48:27

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND MARKKU TANO / MAISEMA.FI 34 Koli nationalpark inrättades 1991. Berget som höjer sig mer än 250 meter över sjön Pielinen var redan i slutet av 1800-talet ett populärt resemål. Är vyn som öppnar sig där Finlands vackraste landskap? Skärgårds- och vattennaturen sysselsätter och ger rekreation Det finns ingen nationalpark i Finland som saknar vatten och öar. En del av parkerna har inrättats uttryckligen för att värna om skärgårds- och vattenkulturen. Till de tio parker som har mest öar hör totalt över 3 000 öar, holmar och skär och rikligt med vattenområden. Många skydds-, frilufts- och rekreationsområden är också viktiga infrastrukturer i skärgårds- och vattenkommunerna. De här områdena och nationalparkerna uppskattades sysselsätta sammanlagt 2 300 personer 2013. Deras totalinkomstverkan var ca 180 miljoner euro och antalet besökare 3,4 miljoner. ANTERO AALTONEN Olhavanvuori i Repovesi nationalpark är Finlands populäraste klätterklippa. Berget stiger brant till närmare 50 meter över tjärnens yta. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 34 Linnansaari nationalpark, som ligger i Haukivesi i Saimen, inrättades 1956. Parkområdet är omkring 40 kilometer långt och 10 kilometer brett. Där finns drygt 130 öar på mer än en hektar och hundratals mindre holmar, men trots det dominerar de öppna fjärdarna. I parkens hägn lever mer än femtio saimenvikare, dessutom häckar ett av Finlands tätaste bestånd av fiskgjuse i området. På huvudön Linnansaari kan man bekanta sig med skötsel av en vårdbiotop, med ett renoverat torp och med svedjebränning. Där finns också flera snitslade naturstigar. För båtfolket finns det 20 angöringsplatser. Under vintern löper en 30 kilometer lång skridskobana för långfärdsåkare genom parken. JARI KOSTET Mångsidig insjönatur Noux nationalpark ligger bara trettio kilometer från Helsingfors centrum. Ödemarksstämningen i parken är lätt tillgänglig för vem som helst som besöker huvudstaden. 13.1.2016 11:48:33

35 JUHA TASKINEN Linnansaari nationalpark besöks årligen av drygt 30 000 personer och sysselsättningseffekten är 33 årsverken. Sommartid går det båtar till parken från Oravi och Rantasalmi i Nyslotts skärgårdsdel. På naturumen Oskari i Rantasalmi och Nestori i Nyslott får man veta mer om parken. Den andra örika parken i Saimen är Kolovesi, som inrättades 1990. Antalet öar är endast fyrtio, men två av våra största nationalparksöar finns där, Vaajasalo (1 210 ha) och Mäntysalo (740 ha). Parken kännetecknas av fjordliknande långsmala vikar, som skjuter långt in i huvudöarnas mittpartier. De mäktigaste granitklipporna höjer sig nästan lodrätt upp till fyrtio meters höjd och sänker sig lika långt under vattnet. De vanligaste fiskarterna är siklöja, nors, abborre, lake, sik och id. Sällsyntare arter är insjööring, röding och hornsimpa, en knölig och taggig relikt från istiden. Besökarantalet i Kolovesi är knappa 10 000 och sysselsättningseffekten 9 årsverken. Man får information om parken om sommaren på naturstugan i Enonkoski centrum. Parken sträcker sig över områden som hör till Enonkoski, men också till Nyslott och Heinävesi. Päijänne nationalpark, som inrättades 1993 omfattar ett femtiotal obebyggda öar, holmar och skär samt delar av bebyggda öar. Parkens hjärta är Kelvene, en åtta kilometer lång och 50–800 meter bred ö med åsryggar. Ön är speciell med sina långa sandstränder och skyddade laguner. Terrasserna på åssluttningarna och de steniga strandvallarna berättar om de forna vattennivåerna. Parken besöks årligen av ca 15 000 personer och sysselsättningseffekten är 9 årsverken. Om somrarna går det båtar från båthamnen i Padasjoki och från Vääksy i Asikkala. Information om parken får man i Päijännehuset i Asikkala. Den senaste nykomlingen bland insjöparkerna är Södra Konnevesi som inrättades 2014. Den omfattar strandområden och öar i sjön Konnevesi på ett område av ca 1 500 hektar. Sjön är centralsjö i Rautalampistråten, och vattnet är mycket klart. Stränderna är branta och klippiga. Berget Kalajanvuori öster om sjön höjer sig till 211 meters höjd. Även om landskapen ger ett kargt allmänt intryck finns här också frodiga lundar och skogsdungar med lind. Koli nationalpark ligger till största delen i Lieksas skärgårdsdel. Från berget Ukko-Koli, på 347 meters höjd, öppnar sig Finlands mest kända nationallandskap mot sjön Pielinen. Till nationalparken hör också sjön Herajärvi. Naturumet Ukko presenterar geologin, floran och faunan i Koli. Landets enda bilfärjeförbindelse i inlandsvattnen finns mellan Koli och Lieksa om somrarna. Om vintrarna leder Finlands längsta officiella isväg över sjön Pielinen. Om somrarna arbetar också fåraherdar och svedjebrännare i parken. Antalet besökare är omkring 140  000 och sysselsättningseffekten 77 årsverken. Noux nationalpark, som ligger i insjöområdet av skärgårdsdelkommunen Esbo, har på kort tid blivit enormt populär. Antalet besökare är omkring 270 000 och sysselsättningseffekten 16 årsverken. Nationalparken omfattar 80 små sjöar och träsk. Man kommer till parken från Helsingfors och Esbo centrum med allmänna bussturer. Finlands naturcentrum Haltia ger information om Noux och om de andra nationalparkerna i vårt land. Parkerna besöks också av en stor mängd utländska vandrare. FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND Saimenvikaren är ikonen för det finländska naturskyddet. Linnansaari och Kolovesi nationalparker hör till den här starkt hotade artens boplatser. Klimatförändringen är ett hot mot saimenvikaren – om det finns alltför lite snö kan honan inte bygga bo i en snödriva. På öppen is kan kuten lätt gå under. JARI KOSTET MARKKU TANO / MAISEMA.FI Forststyrelsens naturtjänster underhåller många slags rastplatsstrukturer. Var fjärde finländare går på fotvandringar på minst 10 kilometer och var tionde vandrar med övernattning. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 35 13.1.2016 11:48:36

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND JARI KOSTET 36 Den äldsta havsparken är Östra Finska vikens nationalpark, som inrättades 1982. Den är belägen utanför Kotka, Fredrikshamn och Vederlax Parkens 20 skogklädda öar och omkring tvåhundra skär har en areal på sammanlagt 800 hektar. Den största ön är Ulko-Tammio (Yttre Stamö). Parken är ett viktigt område för sälarnas fortplantning och området är också rikt på havsfåglar. Förutom naturvärden finns det många krigshistoriska minnesmärken i parken, såsom en befästning, en bas för torpedbåtar och en bunker. Intill nationalparken ligger skärgårdsbyarna på Fagerö, Aspö och Tammio (Stamö). Parken besöks årligen av drygt 15 000 personer och sysselsättningseffekten är 8 årsverken. På Maretarium i Kotka och i naturstugorna på Aspö och Fagerö får man information om parken. Det finns förbindelsebåttrafik till dessa öar året runt. Ekenäs skärgårds nationalpark, som inrättades 1989, omfattar ett havsområde på ca 52 000 hektar med nästan femhundra öar, holmar och skär. Den största ön, Älgö (700 ha), är också den största bland havsparkernas öar. Parken sträcker sig från den inre skärgården ut till havsbandet och det gör att här finns en stor variation bland organismarterna. De talrika glosjöarna som avsnörts från havet och fladorna som är i olika stadier av avsnörning är viktiga häcknings- och rastplatser för fåglarna. Parken besöks årligen av drygt 50  000 personer och sysselsättningseffekten är 39 årsverken. Den kändaste platsen är det gamla fiskehemmanet Rödjan och naturstugan samt den befästa ön Jussarö. Naturumet i det gamla saltmagasinet i Ekenäs betjänar parkbesökarna. Skärgårdshavets nationalpark ligger i den yttre skärgården i kommunerna Kimitoön och Pargas. Omkring tusen öar, holmar och skär hör till området. Landskapet ovan vatten kännetecknas av yttre holmar med låga träd, lummiga inre öar, rundhällar samt talrika grus- och klapperfältsöar (Jurmo, Sandskär, TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 36 Sandö), som hör till den tredje Stängselåsen (Salpausselkä). Undervattenslandskapet är mäktigt; det omfattar tydliga gravsänkor och sprickzoner samt Gullkronasänkan. Biodiversiteten i naturen hör till de största i Finland. Omkring en tiondel av parkens landareal sköts så att man bevarar de gamla betesmarkerna och lövängarna. Parken och dess närområden bildar Skärgårdshavets biosfärområde, som ingår i ett Unesconätverk. Området har 1 200 bofasta invånare. Det finns bara två biosfärområden i Finland, det andra är Patvinsuo i norra Karelen. Skärgårdshavets nationalpark besöks årligen av ca 50 000 personer och sysselsättningseffekten är 48 årsverken. Till parken kommer man med fartygs- och båttransport från Kasnäs och Rosala-Hitis samt från Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö. Skärgårdshavets naturum Blåmusslan och Skärgårdscentrum Korpoström berättar om området med utställningar och infopaket. Naturumen är mångsidiga besöksmål, vilkas utställningar och AV-presentationer visar vårt lands natur på ett åskådligt sätt. Finlands naturcentrum Haltia invigdes 2013 i Esbo i närheten av Noux nationalpark. Fågelskådning hör i många länder till de snabbast växande formerna av naturturism. Man uppskattar att det finns omkring 25 miljoner fågelskådare i Europa. JARI KOSTET Marina nationalparker 13.1.2016 11:48:41

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND Bottenhavets nationalpark (41  000 besökare, 20 åv) är belägen i den yttre skärgården utanför Euraåminne, Gustavs, Luvia, Sastmola, Björneborg, Pyhäranta, Raumo och Nystad. Parkområdet ligger till 98 procent under vatten. Det finns tre fyrar i parken: Enskär, Rönnskär (Kylmäpihlaja) och Säbbskär. På naturhuset Luontotalo Arkki i Björneborg får man information om nationalparken. Bottenvikens nationalpark (9 000 besökare, 2 åv), som ligger utanför Kemi och Torneå, omfattar ett fyrtiotal öar, holmar och skär. De flesta av dem förekommer i grupper åtskilda av vidsträckta fjärdar. Där kan du bekanta dig med den ständigt skiftande havsnaturen som landhöjningen skapat och med stödjepunkter och landskap som uppstått genom den traditionella fiskenäringen. På svenska sidan ligger Haparanda skärgårds nationalpark. Geer-moränerna, eller tvättbrädesmoränerna, som formats av inlandsisen. Landhöjningen är mycket kraftig; nya öar stiger upp, havsvikar blir sjöar och farleder uppgrundas. Dessa omdaningar kan tydligt observeras redan under en generation. Till de största öarna i Kvarken finns det bro- eller färjeförbindelse. Om somrarna ordnas det kommersiella vattentransporter. Information om världsarvsobjektet får man på Havets hus i Korsholm, på Mickelsörarnas naturstation i Vörå skärgård, på Mässkärs naturstation i Jakobstads skärgård och på Terranova i Vasa. Ett av de betydande statliga friluftsområden som är rika på vatten är Ruunaa strövområde (85 000 besökare, 56 åv) i Lieksa. Genom strövområdet strömmar Lieksanjoki, vars sex forsar har en fallhöjd på sammanlagt 16 meter. Man kan åka utför forsarna i forsbåt, gummibåt och kanot. För vandrarna finns det 12 vindskydd av timmer och 20 hyrstugor. Det finns också service för rörelsehindrade. Hjärtat i Ule träsk strövområde (38 000 besökare, 16 åv), som ligger i skärgårdsdelkommunen Vaala, är ön Manamansalo. Man får vägledning på campingområdet, som är särskilt populär bland karavanare. Övriga objekt Livet anländer till ön Öarna i Finlands havsområden är forskarens paradis. Öarna är unga, växer och förändras hela tiden. Landhöjningen gör att nya öar fortfarande stiger upp ur havet. Ett skär som uppstår invid öppet hav förblir ofta nästan utan växttäcke i cirka tre århundraden. Efter det har det stigit så högt att de få gräs, tågväxter, småsävar och örter som fått fäste i bergskrevorna finner en växtplats. När ön växer på höjden samlas ilandspolade alger i sprickor och svackor. Ett tätnande skikt av rötter binder det förmultnande materialet under sig. Så uppkommer en äng i miniatyr där till exempel kustbaldersbrå, gräslök och gul fetknopp blommar. I fuktiga svackor finns det ofta fackelblomster, älggräs och videört. Svackorna kan också försumpas och i deras mosstäcke skjuter kråkbär, odon, kråkklöver och till och med hjortron upp. De första träden som dyker upp är enar som kryper längs marken. De följs av rönn och vresiga tallar. Granen gömmer sig i svackorna som utbredda mattor. Av faunan anländer insekterna först, inte alls frivilligt, utan förda av vinden. När skydds-, närings- och fortplantningsplatserna tilltar blir insektsarterna mångsidigare. Rätt tidigt kommer också fåglarna. Måsar, sjöfåglar och vadare gödslar skären effektivt. Största delen av skärgårdens fåglar finns där endast sommartid. De häckande bestånden av vitkindad gås, havsörn och skarv har ökat kraftigt under det här årtusendet, enligt många alltför mycket. Ejdern och silltruten har däremot gått tillbaka på grund av miljötrycken. En större besökargrupp i skärgården än de häckande fåglarna utgörs av flyttfåglar på sin färd mot de arktiska områdena och som kan iakttas i sträck om ett tusental fåglar under de bästa dagarna i maj. På Finska viken kan man addera upp till hundratusentals alfåglar och sjöorrar på en kväll. Antalet vitkindade gäss och prutgäss kan också som bäst nå femsiffriga tal. Bland däggdjuren erövras ön av sorkar, som tidvis kan förstöra den unga öns växttäcke nästan helt. För många arter är denna miljö svår också annars. Fortplantningen är svår, stormar och isar förstör livsmiljöerna. Man överlever bara med seghet – och god tur. Å andra sidan trivs de största djuren, såsom älgen, bra SEPPO KERÄNEN JARI KOSTET Unescos enda naturarvsobjekt i Finland, Kvarkens skärgård (340 000 besökare, 250 åv), är belägen utanför Korsholm, Malax, Vörå, Vasa och Korsnäs. Här finns 6 500 öar, av vilka den högsta höjer sig bara ett tjugotal meter över havsytan. Särskilt imponerar De TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 37 37 Havsörnen höll på att försvinna från Finland på 1970-talet. Idag kan närmare femhundra ungar födas per år. Häckningsområdena breder också ut sig från kusten mot det inre av landet. på stora skogklädda öar i både den inre och den yttre skärgården, och drar ibland också till sig skärgårdssinnade björnar. Ju större ö, dess talrikare blir arterna och genvariationen ökar. På små öar finns det ofta bara ett tiotal kärlväxtarter, på medelstora kanske femtio, på större rentav över hundra. Endemiska arter har inte hunnit uppkomma på öarna i Finlands havsområden, fastän sådana arter är typiska för många av världens öar. Våra öar har med tanke på arternas uppkomst alltför fort vandrat från utskären till den inre skärgården och slutligen till fastlandet. En viss artbildning på mikronivå har ändå skett – på öarna i havet växer ett fyrtiotal kärlväxtvarianter med drag som klart avviker från stamarterna i inlandet. Vissa av de här underarterna gör reklam för sin hemtrakt redan i namnet: åländsk käringtand, bottenviksmalört, gultåtel (fi. pohjanlahdenlauha) och finnglim (fi. suomenlahdennurmikohokki). 13.1.2016 11:48:42

38 FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND Finland under vattnet Staten Finland förfogar över ett område på 423 000 kvadratkilometer av jordklotets yta. Över en fjärdedel, ca 28 procent, är vatten. Havsområdenas areal är 84 900 km2 inklusive den ekonomiska zonen, inlandsvattnens 34 000 km2. Det här landet under vatten är ordentligt större än de tretton minsta landskapen sammanlagt. Kunskapen om Finland under vattnet har ökat ILKKA LASTUMÄKI avsevärt under de senaste åren. Här har i synnerhet VELMU, programmet för inventering av den marina undervattensmiljön, haft en aktiv roll. Undervattensvärlden i våra inlandsvatten har också blivit mer bekant för forskarna. mer land än vatten, och vattenutbytet med det öppna havet är litet. Sänkor, kullar, sten- och sandfält Vid Bottenvikens kust blir havet långsamt dju- Splittringen i vår urgamla berggrund tar sig pare, öarna är låga och ligger långt från varan- uttryck i upphöjningar och sänkor i havsbott- dra. Den yttre skärgården består i hög grad av nen, särskilt i Finska viken och i Skärgårdsha- morän, block, stenar och grus. På bottnen finns vet. Stängselåsarna och krosszonernas kanjoner vidsträckta sandfält, som ställvis stiger upp och som fortsätter ut i havet ökar bottenvariationen. bildar nya öar. Det är viktigt att bevara mångfalden i havsnaturen, både under och över havsytan. Ett friskt ekosystem under vattnet förbättrar rekreationsvärdet och skapar goda förutsättningar för utvecklingen av näringarna i skärgårdsområdena. Öar stiger upp ur den här mosaiken i tusenhövdade grupper. Den mångformiga, hotade havsnaturen I Bottenhavet har det urgamla berget fått ett Till Östersjöns ekosystem hör havs- och brackvat- täcke av stensediment, som jämnar ut havsbott- tenorganismer samt sötvattenarter. En del arter, nen i synnerhet i de öppna havsområdena. Medeldjupet i Bottenhavet är drygt 60 meter. Den djupaste punkten, 293 meter, ligger på den svenska sidan. I Kvarken är vattendjupet till största delen under 25 meter. Bottnen täcks av blockartade Havstulpanen har panerat en cykel som har legat åtminstone ett par år i strandvattnet i Nordsjö. Det här rankfotade kräftdjuret kom till Östersjön redan under 1800-talets första hälft. Den nordliga gränsen för dess utbredningsområde ligger numera i Kvarken. moränformationer, som i stora mängder också JARI KOSTET sticker upp över ytan. I innerskärgården finns det TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 38 13.1.2016 11:48:46

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND 39 såsom blåstången, vissa vattenväxter och blåmusslorna, bildar samhällen av nyckelarter, av vilka hela det övriga organismsamhället är beroende. En betydande minskning av en nyckelart kan påverka hela ekosystemet. Detaljerade undersökningar har gjorts exempelvis i Ingå skärgård i västra Finska viken. Av bottnen bestod 37 procent av berg, 22 procent av morän och 17 procent av gyttjelermark. Blåmusslor och havstulpaner täckte nästan alla hårda ytor ned till 20 meters djup. I de grundaste områdena förekom bland annat kräkel och bergborsting, av Det finns många hot mot diversiteten i undervattensnaturen. Eutrofiering, skadliga ämnen och klimatförändring påverkar ekosystemen. Överfiske och främmande arter kan ändra närings- HARRI NURMINEN ILKKA LASTUMÄKI blåstång fanns bara några individer i dåligt skick. vävens struktur. Byggande av stränder, hamnar och vindparker, grustäkt och muddringar orsakar bevarad är också cesiumtoppen från kärnolyckan oåterkalleliga förändringar. Fartygs- och småbåt- i Tjernobyl 1986. strafiken samt utnyttjandet av havsområden för rekreation kan också belasta havsnaturen. Klara och grumliga vatten Siktdjupet har mätts under flera årtionden i de Sjöbottnarna har undersökts sedan länge finska sjöarna och kustvattnen. Det beror särskilt Den första djupkartan över inlandsvattnen gjor- vattnet innehåller. Som bäst kan syndjupet vara des för sjön Pyhäjärvi söder om Tammerfors 1856. över tio meter, men redan 2,5 meter räcker för Poeten och geografen Aaro Hellaakoski publice- att vattnets status ska klassificeras som hög. I rade en relativt noggrann djupkarta över Saimen grumliga och humusförgade vatten kan siktdju- 1920. Arbetet med mätningarna löpte emellertid pet underskrida en halv meter. länge långsamt och placeringen av lodpunkterna på kartan var inexakt. I största delen av Östersjön minskade siktdjupet tydligt under förra århundradet. I de finska Det finns sex sjöar i Finland där det största dju- kustvattnen minskade det i allmänhet från 8–9 pet överskrider 80 meter. Dessa är Päijänne (95 meter till 4–5 meter. I Finska viken verkar den här m), Enare (92 m), Suvasvesi (90 m), Saimen (86 negativa utvecklingen ha stannat upp, men i Bot- m), Toisvesi samt Pääjärvi i Lammi (85 m). Enligt tenhavet och i Bottenviken fortsätter den. En cen- dykare finns det en liten djupgrop i Päijänne vid tral orsak är sannolikt den belastning som kom- fjärden Ristiselkä på 104 meter. Vad fint om vi har mer med vattnet från vattendrag och som delvis en sjö som är över 100 meter djup! härstammar från mänsklig verksamhet. På bottnen av sänkor avlagras det ständigt Inlandsvattnen är ofta naturligt gulbruna av gyttja. Den består av materia som transporterats humus. En hög järnhalt kan ibland ge vattnet från sjöns avrinningsområde och av lämningar samma färgnyans. Siktdjupet varierar i sjöarna efter organismerna i sjön. En del av dem bevaras under olika årstider – det är vanligen minst under oförändrad under tusentals år. På så sätt lagras tider av riklig algproduktion och grumliga tillrin- en historiebok på sjöns botten tillsammans med ningsvatten. organismlämningarna, där händelserna för varje år har antecknats på ett tunt gyttjeblad. JARI KOSTET på hur mycket humus, lerhaltig materia och alger Av Finlands 50 största sjöar är två tredjedelar sådana vars siktdjup är mellan 1,5 och 3 Urlakningen av lin och andra fiberväxter ledde meter. Siktdjup över fem meter har Enare, Suon- till den tidigaste eutrofieringen av vattnen, men i tee, Pyhäjärvi i Kides, Puruvesi och Juojärvi. Vissa de stora sjöarna var dess betydelse ringa. Bland små sjöar är tydligt klarare än de här, exempelvis sänkningarna av insjöar har Saimen bland annat Valkiajärvi i Kides, Sonnanen i Heinola och Simi- bevarat störtfloden från sjön Höytiäinen 1859. Väl sjön i Raseborg. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 39 Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) kan bli 15 centimeter lång. Den är en starkt hotad art. I Finland fridlystes den som första ryggradslösa djur 1955. Pärlmusslan kan bli närmare 200 år gammal. 13.1.2016 11:48:48

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND KUSTAVIN KIRJALLISUUSYHDISTYS 40 Artesanen Toive Lehtinen visar hur man spinner i Gustavs skärgårdslandskap. Hantverk ingår i programmet under litteraturveckan i Gustavs, som fått namn efter Volter Kilpi, liksom föreställningar av teatergrupper, konserter och en Kilpi-seglats. Huvudvikten ligger dock på föreläsningar med litterära teman. Författarnas öar ”Paista päivä, suuri päivä, Otto Manninen, diktaren från Puula paista suurta sunnuntaita Rämiäinen är en ö på över 200 hektar i sjön Puula, saarelle suven ijäisen.” i sydvästra kanten av Simpiänselkäfjärden. En djup vik skjuter in mot ön, där det också finns Ahosaari, där diktaren Eino Leino skrev dikten ett träsk och flera klippiga backar. Intill en sådan ovan, är en ö på en knapp hektar bland de fyra- backe, vid berget Kotavuori, lät Otto Manninen hundra öarna och holmarna i sjön Kukkia. Häri- och Anni Swan bygga sitt sommarnöje i början av från är det en halv kilometer till den största ön 1910-talet. För Manninen var Puula rena hembyg- Evinsalo, och till fastlandet en knapp kilometer. den, för han kom från byn Hokka i Kangasniemi, Öar och öbor förekommer i många finländska norr om Puula. författares verk. Många författare har också själv bott eller semestrat på öar. Även om Väinö Linna inte var någon öförfattare, kände han också en dragning till öar eftersom han skrev: ”Jag placerade holmar i sjön som inte finns i Kortejärvi, men jag tycker att de förskönar landskapet, så jag försökte förbättra det lite med dem.” Även om det centrala landskapet i Väinö Linnas trilogi Här under Polstjärnan är ett kärr skymtar sjön också fram många gånger. Förebilden för sjön är Kortejärvi i Urjala. Eino Leino kom till Kukkia som sommargäst i juli 1914. Sulo och Hella Wuolijoki hade en villa på TUOMAS MANNINEN ön Ahosaari. Leino översatte Dante till finska och skrev diktsamlingen Elämän koreus. I en ingick dikten Paista päivä! (”Lys, sol”) och också Pilvinen päivä (”Molnig dag”). Det fanns både sol och moln i Eino Leinos eget liv – på Ahosaari var det också meningen att vila och ta igen sig efter det intensiva sällskapslivet i Helsingfors. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 40 Författarparet Otto Manninen och Anni Swan lät bygga sitt sommarhem på ön Rämiäinen i sjön Puulavesi. 13.1.2016 11:48:51

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND 41 Den unga Anni kom som nygift till ön för första gången i juli 1905: ”… till Rämiäinen. Hu, ett sånt fult namn! Men desto lummigare, desto mer förtjusande var ön mot vars strand vi rodde.” Sommaren 1905 utkom också Manninens första diktsamling. Han filade omständligt på sina dikter och lämnade slutligen mycket osagt. Sitt mest omfattande arbete som författare gjorde Manninen som översättare till finska, bland annat översatte han Homeros, Goethe och Molière. Eino Leinos kända dikt Nocturne anknyter till landskapet kring Puula, dock inte till ön Rämiäinen. Leino åtnjöt under många somrar familjen Manninens gästvänlighet i Ottos hemgård. Från vindsrummets fönster kunde man skymta Puula. De nattliga stämningarna i Nocturne såg dagsljuset sommaren 1903. Med havet som granne Vår havsskärgård och livet där har skildrats i talrika skönlitterära verk. De flesta tidiga författare levde själva på grund av sitt arbete i skärgården. En av dem är Elis Selin, som verkade som präst i Hitis. I hans verk är havet i hög grad en symbol PER OLOV JANSSON / MOOMIN CHARACTERS för frihet, driftighet och djärvhet, men de dagliga prövningarna framhävs också. Bland enskilda årtionden kan man i skärgårdslitteraturen lyfta fram 1970-talet. Är det en slump att strukturomvandlingen just under detta årtionde pågick som kraftigast i skärgården? År 1974 utkom Benedict Zilliacus Utöar. Där rör sig Zilliacus med båt i Skärgårdshavet och berättar om invånarnas liv. Boken är illustrerad av Henrik Tikkanen. Samma år översattes den åländska författa- linge i östra Finska viken. Där ritade Tove sin för- ren Anni Blomqvists bok Vägen till Stormskäret sta muminfigur på dörren till utedasset. Orsaken till finska. Den hade kommit ut på svenska 1968. var ett gräl med brodern Lasse, och bilden före- Den femdelade serien om Stormskäret utspelar ställde ”den fulaste varelse hon kunde tänka sig”. sig på 1800-talet och är en utvecklingsberättelse Senare blev Tove bekant med skäret Klovharu om skärgårdsflickan Maja. TUOMAS MANNINEN familjen tillbringade många somrar på ön Pel- i utkanten av Pellinge i Borgå skärgård. En annan åländsk författare, Ulla-Lena Lund- Största delen av våra skärgårdsförfattare har berg, gav 1976 ut en reportagebok om sin hem- skrivit på svenska. Det mest kända undantaget trakt, Kökar. Lundbergs böcker beskriver olika torde vara Volter Kilpi, vars Alastalon salissa (I delar av världen, men hon har flera gånger åter- salen på Alastalo, övers. T.Warburton 1997) kom ut vänt till skärgårdstemat. Hennes bok Is vann Fin- 1933. Det här verket, där Kilpi utnyttjar en teknik landiapriset 2012. med inre monologer, medvetandeström, består av Den internationellt mest kända öförfattaren är över 900 sidor, men handlingen omspänner bara Tove Jansson. Hon vistades i skärgården under sex timmar. Verket ingår i en tredelad skärgårds- nästan alla somrar under barn- och ungdomen serie som är förlagd till Gustavs. De övriga delarna och blev bekant med skärgårdslivet. Moderns är novellsamlingen Pitäjän pienempiä (Socknens släkt hade en villa i Stockholms skärgård och mindre) och romanen Kirkolle (Till kyrkan). TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 41 Tove Jansson tillbringade nästan 30 somrar på skäret Klovharun i Pellinge skärgård utanför Borgå. 13.1.2016 11:48:54

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND JARI KOSTET 42 Ålands sjödagar är ett kustkulturevenemang med ett besökarantal som närmar sig landskapets folkmängd. Örekord Största ön i havet: Fasta Åland (685 km2) Märket är ett litet skär känt för sin fyr mitt i den norra delen av Ålands hav. Skäret är ungefär 350 m x 150 m stort. Det delas itu av gränsen mellan Finland och Sverige. Ostligaste ön: Namnlös holme i Virmajärvi i Ilomants, 31° 35’ 20’’. Finlands ostligaste punkt. Största insjö-ön: Soisalo (1 638 km2). Världens näst största ö belägen i en insjö, den största är Manitoulin Island i Huronsjön (2 766 km2). Sydligaste ön: Bogskär (Kökar), 59° 30’ 10’’. Finlands sydligaste punkt. Största ön i en älv: Kiettare i Kumo älv (18 km2). Nordligaste ön: Namnlös holme i Tana älv väster om Nuorgam, 70° 04’ 06’’. Den är belägen bara 2,5 km söder om Finlands nordligaste punkt. Västligaste ön: Märket (Hammarland), 19° 08’ 02’’. Också Finlands västligaste punkt. Högst belägna ön: Det finns en liten holme på över en kilometers höjd. Den ligger i fjällen i Lapska armen i en tjärn vid källorna till älven Urtasjoki. Tjärnen ligger på 1025 meters höjd över havsytan Största sjön på en ö: Kulkemus på ön Partalansaari, med arealen 583 ha. Det finns över tio öar och holmar i Kulkemus, den största är Ukonsaari (12 ha). TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 42 Största älven på en ö: Vaahtovanjoki vattendrag på Soisalo är 118 km2 stort. På området finns 45 sjöar med cirka 50 öar. På hela Soisalo finns över 700 sjöar och dessa har ett par hundra öar. Högsta ön: Den högsta punkten, Vuoriainen, på Enares största ö Mahlatti höjer sig 136 meter över sjön. Sjön Pielinens största ö, Paalasmaa, förlorar med fem meter och ön Judinsalo i Päijänne med nio. Fasta EEO J. LAAMANEN / VASTAVALO PEKKA VÄISÄNEN / FINLANDS FYRSÄLLSKAP Största ön i en insjö på en ö: Sjön Saamaisjärvi på ön Soisalo har en ö på 76 hektar vid namn Halolansaari. På den finns inga sjöar, och man känner inte heller till några sjöar på andra öar i sjöar på öar. 13.1.2016 11:49:01

FINLAND – ÖARNAS OCH SJÖARNAS LAND 43 Folkrikaste ön: På första plats kommer Fasta Åland med 21 600 invånare. De följande platserna går till två öar i staden Helsingfors: Drumsö 19 600, Degerö 16 500. På Soisalo finns runt 10 400 invånare, något mer än i Kotkansaari, stadscentrum i Kotka. Folkrikaste ön utan fast vägförbindelse: Efter det åländska fastlandet är statistiken rätt jämn: Karlö 986, Nagu Storlandet 866 och Sveaborg 753. HARRI NURMINEN Största obebodda ön: Mahlatti i Enare, 21 km2. ANTERO JÄRVINEN Alla Finlands fjällsjöar ligger i Lapska armen. Sjön Riimmajärvi ligger 677 meter över havsytan. Vid stranden av den ligger en legendarisk ödestuga, Urtashotelli. Örikaste sjöar: Om Stor-Saimen uppfattas som en enda sjö, uppgår antalet öar till rentav 17 216. Enare träsk har 3 318 öar, Päijänne 1 886. Stor-Saimen är rikast på öar i världen; insjön Woods på gränsen mellan Förenta Staterna och Kanada har 14 742 öar. Sveriges största sjö Vänern har 12 285 öar. Utgivare: Text: Översättning: Layout: Tryckning: Skärgårdsdelegationen, jord- och skogsbruksministeriet Esko Kuusisto Lingsoft Language Services Oy Jyrki Heimonen/Aarnipaja Ky Forssa Print, Forssa 2016 EEO J. LAAMANEN / VASTAVALO I sunden vid Nyslott förekommer Stor-Saimens starkast strömmande vatten. Det här visste redan de som byggde Olofsborg på 1400-talet. Platsen var lätt att försvara också på vintern, när de omgivande vattnen inte frös till ordentligt. Ålands högsta punkt, Orrdalsklint, ligger 129 m över havet och Åland är alltså Finlands tredje högsta ö. Östersjöns högsta ö är Mjältön, som ligger vid Höga Kusten i Sverige och sträcker sig till 236 meter över havet. Lounatkorkea (”Sydvästhöjden”) på Hogland är 176 meter hög. BAKPÄRMENS BILDER: ANTERO AALTONEN, JARI KOSTET OCH MARKKU SAIHA / LEUKU JARI KOSTET Enare (på enaresamiska Aanaarjävri) är den tredje största av våra insjöar. Dess areal är 1 084 kvadratkilometer, och den har 3 318 öar och holmar. Det finns mycket laxfiskar i sjön: lax, öring, röding, kanadaröding, sik, siklöja (mujka) och harr. En stor del av bestånden är numera utplanterad. TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 43 13.1.2016 11:49:04

www.mmm.fi/skargard • www.mmm.fi/saaristo • www.mmm.fi/island Skärgårdsdelegationen, jord- och skogsbruksministeriet, PB 30, 00023 STATSRÅDET TEM_Vesistoesite 2016_korjattu_MMM_sv.indd 44 13.1.2016 11:49:12