www.peltosiemen.fi Sortguide 2018

Så fungerar utsädeshandeln Peltosiemen-packerierna fungerar i vår kedja också som försäljare. Har du frågor som gäller utsäde kan du med förtroende vända dig direkt till våra sakkunniga packerier, där du blir väl mottagen. Kontaktuppgifterna till våra packerier hittar du i slutet av denna sortguide. Kom också ihåg vår webbplats: www.peltosiemen.fi Där hittar du detaljerade uppgifter om sorterna, bl.a. de senaste försöksresultaten, aktuella meddelanden, förpackarnas kontaktuppgifter och de olika packeriernas egna sortiment. De viktigaste faktorerna vid valet av sort är: - att känna till sina åkrar, deras jordart, bördighet och odlingszon - skördens planerade användning - avtalspartnerns kvalitetskrav - målsättningen för skördetiden Nyttig information på vår webbplats www.peltosiemen.fi - D-värdesräknare (på framsidan) - Såmängdsräknare (under menyn ”sorter”) - Sortbroschyrer (under menyn ”publikationer”) Se närmare sortpresentationer på Peltosiemen Oy:s webbplats på adressen www.peltosiemen.fi samt www.uutuuslajikkeet.fi www.peltosiemen.fi Sorternas förädlare/representanter i Finland: Plantanova

INNEHÅLL Förord.......................................... 3 Vårvete........................................ 4 AnniinaBOR................................. 4 QuarnaBOR.................................. 4 Lennox....................................... 4 Sertori........................................ 5 Cornetto.................................... 5 Vårvetesorter resultat av officiella sortförsök................. 6 Höstsäd....................................... 7 Skagen....................................... 7 SW Magnifik............................. 7 Dankowskie Agat ................... 8 ReettaBOR ................................... 8 KWS Binntto............................. 8 KWS LivadoBOR.......................... 8 Höstvetesorter resultat av officiella sortförsök........... 9 Korn............................................... 11 VerttiBOR...................................... 11 WolmariBOR................................ 11 PolartopBOR................................ 12 EinarBOR...................................... 12 AlvariBOR..................................... 12 SeveriBOR..................................... 13 Toria........................................... 13 Rusalka...................................... 14 Eifel............................................. 14 Vanille........................................ 15 HarbingerBOR............................. 15 Kornsorter resultat av officiella sortförsök........... 16 Havre............................................ 18 RiinaBOR...................................... 18 NiklasBOR..................................... 18 AkseliBOR..................................... 18 PeppiBOR...................................... 19 VivianaBOR.................................. 19 Pärmbild: Vertti -nyhetkorn i Sastamala. Harmony................................... 20 Harald........................................ 20 Belinda....................................... 20 Havresorter resultat av officiella sortförsök................. 21 Ärt och bondböna............... 23 Karita......................................... 23 Rokka......................................... 24 Ingrid.......................................... 24 Sampo....................................... 24 KontuBOR..................................... 24 Ärt- och bondbönsorter resultat av officiella sortförsök 25 Oljeväxter................................. 26 SynthiaBOR -vårrybs.................. 26 CordeliaBOR -vårrybs................ 26 Aurea CL -vårrybs.................... 26 BOR Cleopatra -vårraps............. 27 TrapperBOR -vårraps................. 27 SmillaBOR-vårraps..................... 27 CampinoBOR -vårraps............... 27 Largo -höstrybs....................... 27 Legato -höstrybs..................... 27 Pioneer Maximus PR44D06 -höstrybs................. 27 Oljeväxtsorter resultat av officiella sortförsök........... 28 Vallväxter.................................. 29 BOR Nuutti -timotej..................... 30 InkeriBOR -ängssvingel............. 30 SW Minto -ängssvingel.......... 31 KarolinaBOR -rörsvingel........... 31 RiikkaBOR -engelskt rajgräs..... 31 SaijaBOR -rödklöver................... 31 SW Yngve -rödklöver.............. 31 Vallfröblandningar............ 32 Packerier.................................... 34 Layout: Forssa Print / Marja Tuusa Tryckeri: 2017

Bild: Pia Mäkinen www.peltosiemen.fi 2

FÖRORD Hur välja sorter när vårt ”odlingsklimat” går tvärt emot klimatförändringen? K limatförändringen är något som till och med småbarnen känner till. Så mycket har klimatuppvärmningen diskuterats i de dagliga nyheterna både hos oss i Finland och på andra håll i världen. Väderförhållandena under växtperioderna i vår närhistoria har ändå ställt till stora svårigheter både i form av svalka - för att inte säga kyla - och i form av för mycket nederbörd. Är vi nu inne i en exceptionell period eller hör de problem vi haft under växtperioden ihop med de extrema klimatfenomen som förutspåtts öka? Och vem kan med säkerhet förutspå de kommande växtperiodernas värmesummor, regnmängder och för skörden nödvändiga uppehållsperioder? Historien har lärt oss, att det tidvis alltid har förekommit besvärliga år, och så kommer det säkert att vara också i fortsättningen. ra att de har längre växttid. Hos vissa växtarter är växtiden till och med för lång för Finlands förhållanden, och då är riskerna extra stora. Vårrapsen är i år, 2017, ett gott exempel på det. I Finlands klimatförhållanden leder den växande gårdsstorleken till många andra utmaningar än i till exempel södra Sverige. Växtperioden är intensiv och kort, vi borde helst kunna börja så redan kring första maj, och växtskyddsbesprutningarna börjar snart efter sådden för att fortgå långt in på sommaren. Kreatursgårdarna ska ta två-tre ensilageskördar och även hinna bärga en höskörd. Höstsäden ska sås mellan varven under tröskningen. Listan kan göras oändlig. Vårt klimat och vår korta vegetationsperiod har inga mariginaler med tanke på problem på grund av dåligt väder. Men hur ska en jordbrukare som vill utvidga sin gård bäst bemästra de risker som vädret orsakar genom växt- och sortval? Ju större gården är, desto större vikt bör man fästa vid att odla sorter med olika lång växttid. Det gör att man bättre kan bemästra väderriskerna i och med att tröskningsmognaden infaller stegvis. De nuvarande tidiga sorterna är redan så avkastningsrika, att en kunnig odlare inte behöver misstänka att de inte skulle ge en lönsam skördenivå. För detta får vi åter tacka växtförädlarna. I stället för att lägga vikt vid enskilda sortegenskaper lönar det sig att fokusera på sorternas odlingssäkerhet. Tidiga sorter är vanligen mer odlingssäkra, och ju senare en sort är, desto sämre brukar också dess odlingssäkerhet vara. Det finns ju också undantag, som vårvetesorten Sertori. Förutom att välja sorter med olika lång växttid lönat det sig att också fundera på andra egenskaper som är kritiska för den egna gården. Ett exempel är liggsädskänsligheten - odlaren kan bestämma sig för att inte odla kornsorter som har högre liggsädsprocent än 15 %. På motsvarande sätt kan du själv sätta gårdsspecifika gränser för alla sortegenskaper, och på så sätt få ett balanserat sorturval som ger bättre möjlighet att bemästra riskerna och störst sannolikhet för att lyckas. Det betyder ju faktiskt inte, att inte också senare sorter syms med. Man ska bara noggrant överväga hur stor andel av totalarealen de ska få uppta. Valet av växtslag är så starkt är förknippat med gårdens förutsättningar att jag inte tar upp det här. Sortvalet tål däremot att tänka på. Idag betonas sorternas avkastningsförmåga väldigt mycket. Avkastningen är utan vidare en av de viktigaste sortegenskaperna, men i fråga om de mest avkastningsrika sorterna tvingas vi ofta göra avkall på andra viktiga saker. När vi odlar sorter med den högsta avkastningen tar vi också större risker. Vi får till exempel nästan alltid accepte- Peltosiemen-packerierna erbjuder ett stort urval av olika sorter, allt från tidiga till sena. Vi är noga med att de sorter vi säljer är odlingssäkra, och att du med hjälp av sorterna i vårt sortiment kan bemästra riskerna på det ovan beskrivna sättet så bra som det bara är möjligt. Vår avsikt är att utveckla sortimentet på samma sätt också i fortsättningen. Timo Uusi-Rauva Verkställande direktör, Peltosiemen Oy 3

VÅRVETE Vårvete är en relativt krävande odlingsväxt, som ändå kan odlas på alla jordarter. För de tåligaste sorterna krävs att växtplatsens pH-värde är minst 5,5, men det rekommenderade pHvärdet är 6,5-7. På en surare jord kan vetets växttid blir betydligt längre än tabellvärdet. I Peltosiemen-kedjans sortiment ingår följande vårvetesorter, här uppräknade i tidighetsordning. Anniina, Quarna, Lennox, Sertori och Cornetto. Bilderna: Pia Mäkinen www.peltosiemen.fi AnniinaBOR - Tidig och mycket stråstyv sort som trivs bra på olika jordarter - En bra sort också i vårvetets yttersta odlingsgränser - Sorten har god härdighet mot mjöldagg och medelmåttig resistens mot bladfläcksjukdomar - Kärnstorleken är rätt liten, men hektolitervikten är mycket hög - Falltalet är högt i början av skörden men sjunker något snabbare än genomsnittet - Passar för produktion av bröd- och fodersäd - Annina var år 2017 den mest odlade vårvetesorten med en andel på 12,7 procent av vårvetearealen - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab QuarnaBOR - En medeltidig sort, endast 2-3 dagar senare än de tidigaste sorterna - Ger skörd av en kvalitet som andra eftersträvar, skördenivån är högre än hos de tidigaste sorterna - Strået rätt kort och förhållandevis starkt, sorten är stråstyvare än Kruunu och Amaretto - Sjukdomshärdigheten ingen odlingsbegränsande faktor, mycket liten förekomst av mjöldagg, medelhög förekomst av brunfläcksjuka - Kärnstorleken är medelstor och hektolitervikten hög - Proteinhalten är hög och proteinkvaliteten utmärkt - Sortens falltalsegenskaper hör till de bästa av alla sorter - Bakningskvaliteten är utmärkt, har den bästa kvaliteten till kvarnvete 4 - Trivs på alla jordarter som lämpar sig för vårveteodling, trivs särskilt bra på lerjordar och gyttjelera, på torkkänsliga jordar främst med visst förbehåll - Quarna var 2017 det mest odlade vårvetet. Sorten odlades på 14,8 procent av vårvetearealen. - För odlingszon I-II, de bästa resultaten från zon II, trivs också på gynnsamma växtplatser i zon III - Förädlare: Delley Seed and Plants Ltd, sorträttigheter i Finland: Boreal Växtförädling Ab Lennox Plantanova - Högklassig vetesort av huvudtypen, kvalitetsegenskaperna bättre än genomsnittet - Avkastningsrik vetesort för grova mineraljordar och lerjordar, på gyttjelera en av de avkastningsikaste vetesorterna - Starkt och ganska kort strå - Växttiden är ca 103 dagar - Mycket god resistens mot mjöldagg och gulrost, bladfläcksjuka, brunfläcksjuka och svartpricksjuka ska bekämpas genom besprutning - Stor kärnstorlek, över 40 gram, hektolitervikten är bra, ca 80 kilo och proteinhalten högre än genomsnittet, också falltalsegenskaperna är goda - Passar för vårveteodling i zon I-II, särskilt avkastningsrik jämfört med andra sorter på gyttjelera - Är tack vare sina kvalitetsegenskaper ett bra kvarnvete - Förädlare: Strube, sorträttigheter i Finland: Plantanova Ab

Vårvetesorternas proteinhalt % 16,0 15,0 Källa: LUKE, Officiella sortförsök år 2009–2016 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 Sertori - Relativt sen, växttiden nästan i klass med Amaretto, mycket stråstyv och rätt avkastningsrik vetesort - Ax med borst - borsten ökar matningen av kornen under mogningen, assimilatio¬nen fortsätter i borsten. Borsten underlät¬tar också skallossningen - Strået inte särskilt långt - Sjukomsresistensen är god, mycket litet förekomst av mjöldagg, sorten har bäst re¬sistens mot brunfläcksjuka av alla och är i fråga om resistens mot svartpricksjuka (DTR) bland de tre bästa. Gulrost har inte observerats i försöken, och Sertori är den bästa sorten i fråga om motståndskraft mot bladfläcksjukdomar - Kvalitetsegenskaperna är av en klass för sig, sorten har stora kärnor, den har extra hög hektolitervikt och också proteinhalten är den bästa i denna växttidsklass - Falltalsegenskaperna är utmärkta, falltalet högt och falltalets stabilitet utmärkt - Praktiska erfarenheter visar att sortens brödvetekvalitet bibehålls också i svåra skördeförhållanden - Är i fråga om sjukdomsresistens en av de bästa vårvetesorterna - Passar mycket bra på lerjord i odlingszon I och på de gynnsammaste skiftena i odlingszon II - Förädlare: Delley Seed and Plants Ltd, sorträttigheter i Finland: S.G. Nieminen Ab 5 Cornetto Plantanova NYHET - Toppavkastande sen vetesort, 2-3 dagar längre växttid än Amaretto - Något kortare strå men nästan lika god stråstyrka som Amaretto - Sjukdomshärdigheten på hög nivå, mjöldagg har inte förekommit alls i de officiella sortförsöken, och endast liten förekomst av gulrost. Mindre förekomst av brunfläckoch svartpricksjuka (DTR) än hos vårvetesorter i medeltal. Cornetto är i fråga om härdighet mot bladfläcksjukdomar en av de bästa o sortimentet. - Gällande kvalitetsegenskaperna ska den höga tusenkornsvikten framhållas, hektoliltervikten når inte riktigt upp till de bästa sorternas nivå, och på grund av den höga skördenivån är också proteinhalten på vårvetesorternas medelnivå, 12 procent - Falltalsegenskaperna kommer inte upp till de bästa vårvetesorternas nivå - Passar mycket bra på lerjord i odlingszon I och på de gynnsammaste skiftena i odlingszon II - Förädlare Secobra Saatzucht, sorträttigheter i Finland Plantanova Ab

De viktigaste vårvetesorterna LUKE, Officiella sortförsök år 2009-2016. Estimerade sortmedeltal, mätarsort ANNIINA Sort Skörd Relations- Växttid Värme- kg/ha tal dgr summa 100 101 97 105 102 106 110 111 109 108 109 109 129 110 115 107 127 106 126 124 121 122 123 126 121 116 108 120 121 127 96,9 99,3 99,7 100,7 101,2 101,3 101,5 102,1 102,3 102,3 102,6 103,1 103,1 103,2 103,7 103,8 103,8 104,0 104,1 104,3 104,4 104,8 104,8 104,8 105,0 105,1 105,2 105,9 106,0 107,2 Längd cm 0 4 9 3 2 4 0 5 2 3 1 3 5 8 2 1 17 1 35 5 13 13 17 10 2 6 2 4 7 19 83 81 81 86 73 88 80 81 88 76 86 88 82 78 82 84 75 77 76 83 83 89 86 88 89 80 83 90 78 82 991 1009 1011 1027 1033 1029 1030 1039 1039 1040 1043 1052 1050 1051 1053 1057 1054 1059 1059 1061 1063 1067 1065 1065 1068 1066 1075 1078 1072 1081 Bild: Pia Mäkinen www.peltosiemen.fi ANNIINABOR (mätaren) 5068 WAPPUBOR WANAMOBOR HERTTUABOR BJARNE KRUUNUBOR QUARNABOR KREIVIBOR WELLAMOBOR KRABAT KWS SCIROCCOBOR ZEBRA KWS MISTRAL LENNOX DEMONSTRANT MARBLEBOR ANABEL SERTORI SEANCE LICAMERO DAFNE AMARETTO CALIXO KWS SOLANUS MANDARYNA PUNTARI EPOS DRACO WICKI CORNETTO Liggsäd % 6 Tkv g Hlv kg Prot. % 33,1 78,4 14,9 37,4 77,3 14,6 33,3 78,1 14,3 37,5 78,1 13,7 32,0 77,3 13,6 36,2 76,3 13,1 36,8 79,9 14,8 36,0 78,4 12,9 34,7 79,2 13,5 34,1 78,0 13,3 46,1 79,6 13,9 38,5 79,2 12,5 42,1 81,3 12,5 40,8 79,1 13,4 36,7 79,5 12,9 39,6 79,9 12,8 36,2 79,1 12,1 40,4 80,4 13,8 36,9 79,0 11,5 44,2 79,5 12,7 38,4 78,4 12,1 38,9 79,1 11,9 41,8 78,5 12,4 44,3 80,8 13,2 37,0 80,1 11,6 35,4 80,1 11,8 36,7 76,1 13,0 42,8 78,2 11,9 42,2 79,3 12,0 44,0 77,4 12,1 Prot. skörd kg/ha 756 744 705 727 699 702 817 725 745 731 762 689 809 742 746 696 767 736 734 796 737 735 769 841 708 690 704 730 729 768 Falltal 1 264 282 371 271 317 306 276 317 269 306 239 301 227 272 294 269 214 270 203 211 193 250 218 198 235 213 293 262 284 233

HÖSTSÄD Vid valet av sort ska man fästa vikt vid samma faktorer som i fråga om vårsäd, men dessutom ska också vinterhärdigheten beaktas. Höstsäd växer bäst på mineraljord som är i gott skick. Man ska i synnerhet undvika kompakta och vattensjuka växtplatser. Markstrukturen ska vara i skick. Skagen -höstvete - Har en enorm skördepotential, vann bland annat tidningen Käytännön Maamies skördetävling 2014 (10 217 kg/ha). - Har god vinterhärdighet - Strået är ganska kort och starkt - Ytterst storkärnig - Proteinhalten är för höstvete på en god nivå, särskilt med beaktande av skördenivån - Stabilt falltal - Skagen har god härdighet mot snömögel enligt de officiella sortförsöken. Sorten har inte heller några särskilda problem med bladfläcksjukdomar. - Passar bra som kvarnvete, men Skagen passar tack vare sin skördenivå och proteinhalt också bra som fodervete - Rekommenderas för odling i zonerna I och II Skagen passar liksom andra höstvetesorter bäst för odling på mineraljordar - Var år 2017 den mest odlade höstvetesorten med nästan 24 procents andel av höstvetearealen - Förädlare: Borries-Eckendorf GmbH & Co KG, sorträttigheter i Finland: Hankkija Oy 7 SW Magnifik -höstvete - Hör till eliten i fråga om avkastning i praktisk odling - Vinterhärdigheten är mycket god, växttiden typisk för höstvete - Ytterst stråstyv, strålängden av medelklass för höstvete, ingen större risk för torkkänslighet - I de officiella sortförsöken har inte förekommit mjöldagg, medelgod resistens mot bladfläcksjukomar - Skörden har ytterst hög hektolitervikt, medelhög proteinhalt, kärnan är inte särskilt stor - Falltalet håller vid normal skördetid god nivå, men sjunker om skörden fördröjs - Passar till kvarnvete, men är på grund av den höga avkastningsförmågan och övriga odlingsegenskaper också lämplig för odling till fodervete - En utmärkt sort för hela odlingsområdet för höstvete, passar för alla jordarter - Var år 2017 den näst mest odlade höstvetesorten med nästan 21 procents andel av höstvetearealen - Förädlare: Lantmännen SW Seed, sorträttigheter i Finland: Lantmännen Agro Oy Bild: Matti Teittinen De höstsädesslag som odlas hos oss är höstvete, råg och rågvete. På senare tid har man också prövat på att odla höstkorn i Finland. Vinterhärdigheten har hittills varit den största begränsande riskfaktorn för odling av höstkorn. De närmaste vintrarna kommer att visa om växtförädlarna lyckats få fram tillräckligt vinterhärdiga sorter för finländska förhållanden. Vid odling av höstkorn ska man alltid vara medveten om den stora risken för utvintring. Peltosiemen-kedjan har höstvetesorterna Skagen och SW Magnifik och av råg populationssorterna Dankowskie Agat och Reetta. I vårt urval av hybridrågsorter ingår bl.a. Sortnyheten KWS Bintto. Läs mera om odlingstekniken för hybridråg på t.ex. Boreal Växtförädlings webbplats: http://www.boreal.fi/hybridirukiin-viljelyohje/

www.peltosiemen.fi NYHET Dankowskie Agat -höstråg - Mycket rikt avkastande populationsråg, den avkastningsrikaste populationsrågsorten - Har för att vara ett populationsråg mycket kort och starkt strå - Vinterhärdigheten är på god nivå - Snömögelbekämpning ska gärna göras, Agat är ändå inte särskilt känsligt för snömögel, däremot har sorten god härdighet mot mjöldagg och brunrost - En storkärnig populationssort med goda falltalsegenskaper, också god proteinhalt - Passar bra för odling till kvarnråg i zon I-III på olika jordarter (särskilt lerjord), också för ekoodling - Förädlare: Danko Hodowla Roslin, sorträttigheter i Finland: S.G. Nieminen Ab ReettaBOR -höstråg - Avkastningsrik inhemsk populationsrågsort, bara något lägre skördenivå än hybridsorterna - Strået är kort och starkt, en betydande förbättring jämfört med tidigare inhemska rågsorter - Utmärkt vinterhärdighet - God resistens mot snömögel, bekämpning kan ändå behövas på snörika områden - Skördens kvalitet är god - hektolitervikten är hög, falltalsegenskaperna goda liksom också proteinhalten - Passar bra för odling till kvarnråg i zon I-III på olika jordarter, också för ekoodling - Den klart mest odlade rågsorten, över 40 % av rågarealen bestod år 2017 av Reetta - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab 8 NYHET KWS Binntto (hybrid) - Mycket rikt avkastande ny hybridsort, avkastningsnivån till och med i klass med Livados - I fråga om vinterhärdighet lika bra som Evolo och Livado, dvs. Mycket vinterhärdig - Mycket kort och riktigt starkt strå, liggsädsprocenten är bara 13 % (enligt en försöksserie som slutade 2016) - Rätt stor kärna - Högt falltal - KWS Binntto är en s.k. Pollenplus Tm-sort, vilket betyder att den bildar mera pollen än vanliga hybridsorter som t.ex. Evolo. Den rikliga pollenbildningen minskar betydligt risken för mjöldryga. - Förädlare: KWS Lochow GMBH, sorträttigheter i Finland: Boreal Växtförädling Ab KWS LivadoBOR (hybrid) - Toppavkastande hybridsågsort, en av de avkastningsrikaste i det nuvarande sortimentet - Skördenivån 10-20 procent högre än hos Evolo och Brasetto - Nästan lika god vinterhärdighet som populationssorten Reetta - Måttligt stor kärna, men har hög hektolitervikt och högt falltal - Representerar den nya generationens hybridrågsorter, som förutom bättre skördepotential också har bättre sjukdomshärdighet. KWS Livado är en s.k. Pollenplus Tm-sort, vilket betyder att den bildar mera pollen än vanliga hybridsorter som t.ex. Evolo. Den rikliga pollenbildningen minskar betydligt risken för mjöldryga. - Förädlare: KWS Lochow GMBH, sorträttigheter i Finland: Boreal Växtförädling Ab

Höstrågsorternas liggsäds-% 45 40 35 Källa: LUKE, Officiella sortförsök år 2009–2016 30 25 20 15 10 5 0 De viktigaste höstvetesorterna LUKE, Officiella sortförsök år 2009 -2016 Estimerade sortmedeltal, mätarsort SW Magnifik Sort Skörd Relations- Utvint- Växttid Värme- Liggsäd- Längd Tkv Hlp kg/ha tal rings % dgr summa % cm g kg SW MAGNIFIK =C 6198 URHOBOR OLIVIN CEYLON SKAGEN ARKTIKABOR JANNEBOR 100 88 99 106 101 96 91 8,7 23,1 37,1 12,0 21,6 21,3 26,8 331,5 328,8 330,3 330,4 331,0 331,1 331,2 950,5 918,1 936,9 938,7 947,1 947,4 947,5 8 19 4 1 15 23 10 83 96 78 70 77 98 68 Prot. % Falltal 1 39,2 80,2 11,6 40,8 78,0 12,7 38,1 79,1 12,1 40,9 79,2 11,5 46,7 78,1 12,0 39,6 79,7 11,6 40,0 79,4 12,2 292,3 378,9 335,7 331,1 374,1 325,5 290,6 De viktigaste höstrågsorterna LUKE, Officiella sortförsök år 2009 -2016 Estimerade sortmedeltal, mätarsort REETTA Sort Sort- type Skörd Relations- Utvint- Växttid Liggsäd- Längd Tkv Hlp Prot. Fallkg/ha tal rings % dgr % cm g kg % tal 1 REETTABOR = C RIIHIBOR DANKOWSKIE AGAT SU ALLAWI KWS MAGNIFICOBOR SU PERFORMER ELVIBOR KWS BINNTTOBOR EVOLOBOR BRASETTOBOR KWS LIVADOBOR Population 5669 Population Population Hybrid Hybrid Hybrid Population Hybrid Hybrid Hybrid Hybrid 100 88 103 124 112 131 85 134 118 111 133 12,9 13,4 19,4 21,3 17,6 17,8 33,3 17,1 15,6 24,0 15,9 9 336,1 335,0 336,7 336,8 336,8 337,1 337,2 337,7 337,8 337,8 338,8 26 39 21 22 27 27 30 13 28 16 22 135 154 120 116 117 114 142 107 115 118 116 31,3 74,9 10,8 31,3 73,4 11,3 35,0 73,9 10,4 39,6 75,5 9,6 35,8 75,8 9,1 36,0 75,4 8,9 35,3 74,3 11,2 36,2 72,4 9,6 37,4 75,2 9,5 38,4 74,8 9,6 35,7 75,1 9,9 186,4 177,9 199,4 217,4 234,7 255,0 152,0 236,9 229,5 204,9 211,7

www.peltosiemen.fi 10

KORN Korn odlas till malt-, stärkelse- och foderkorn, men används annars rätt litet som livsmedel. Sortvalet bör göras med beaktande av kornets användning och med kännedom om åkerns bördighet och de övriga odlingsförhållandena. De tvåradiga sorterna är i regel senare än de flerradiga, och mer krävande med avseende på växtplatsen. Korn är en gröda som är känslig för väta, därför måste markstrukturen och vattenhushållningen vara i skick på kornskiftena. Peltosiemen representerar flera kornsorter som haft framgång i praktisk odling: Flerradiga: Vertti, Wolmari, Polartop, Einar, Alvari, Severi och Toria. Tvåradiga: Rusalka, Eifel, Harbinger och Vanille. Nya kornsorter är: Vertti, Alvari och Vanille Kornsorterna presenteras här i tidighetsordning, först de flerradiga och därefter de tvåradiga sorterna. Bild: Matti Teittinen NYHET VerttiBOR - En flerradig, avkastningsrik tidig kornsort, lika avkastningsrik som många senare sorter - Växttiden är under 84 dagar - Strået är mycket starkt och för ett flerradigt korn mycket kort - I fråga om sjukdomshärdighet hör Vertti till de bästa tidiga konsorterna, den är mycket hädrig mot alla de viktigaste sjukdomarna hos korn - Kärnan är stor, nästan 44 g. Även hektolitervikten är hög, ca 66 kg. - På grund av den höga skördenivån är proteinhalten på kornsorternas medelnivå, men proteinskörden blir hög - Passar för odling av foderkorn på hela kornodlingsområdet, klarar sig skäligen bra också på sura åkerskiften - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab 11 WolmariBOR - En flerradig, avkastningsrik tidig kornsort, lika avkastningsrik som många senare sorter - Växttiden är under 84 dagar - Strået är ganska starkt och för ett flerradigt korn mycket kort. - Har mycket god sjukdomshärdighet, näst Vertti den nästbästa tidiga flerradiga kornsorten i fråga om sjukdomsresistens - Kärnstorleken är medelmåttig och hektolitervikten i klass med andra allmänt odlade tidiga kornsorter, likaså proteinhalten - Ett tidigt, bra foderkorn, var år 2017 den näst mest odlade kornsorten med 10 procent av odlingsarealen - Passar för odling i hela kornodlingsområdet men trivs bäst i zon III-IV, dvs. på de områden där tidiga flerradiga kornsorter vanligast odlas, trivs ganska bra också på skiften med sur jord - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab

www.peltosiemen.fi PolartopBOR OFFICIELLT MALTKORN - Den enda flerradiga sort som godkänts till maltkorn, typisk för malt av Polartop är dess mycket höga enzymaktivitet. Odlingskontrakt för maltkorn uppgörs för Polartop enligt industrins behov. - Lämplig för tillverkning av specialmalt, bl.a. enzymmalt. - Har hög helkornsprocent och hög proteinhalt och enzymaktivitet. - Har i medeltal bättre härdighet mot bladfläcksjuka än de andra flerradiga kornsorterna. - Passar för odling på alla jordarter i odlingszon I-IVe - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab EinarBOR - Ett avkastningsrikt flerradigt foderkorn - Medelsen sort - 88 dagars växttid - Einar kommer upp till bättre skördenivå än t.ex. den ca en vecka senare tvåradiga sorten NFC Tipple - Strået är mycket starkt, liggsäd enligt de officiella sortförsöken i snitt bara 5 %, strålängden är från medellång till något längre, vilket är en fördel vid odling på torkkänsliga skiften - Inga särskilda svagheter har märkts i fråga om sjukdomsresistensen - Kärnstorleken är medelstor och hektolitervikten hög - Proteinhalten är rätt låg, liksom hos andra sorter med samma skördenivå - Einar är ett ypperligt foderkorn fast det framförädlats till stärkelsekorn Altia använder fortfarande Einari, men går nu in för att det i stället ska odlas storkärnigare sorter som t.ex. Toria. - Rekommenderas för odling i alla odlingszoner, skördenivån har i förhållande till andra sorter varit särskilt bra i zon III och IV. - Lämpar sig för alla jordarter, är inte heller särskilt känslig för surhet. - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab 12 NYHET AlvariBOR - En medelsen och mycket rikt avkastande flerradig foderkornsort, växttid 88-89 dagar - Strået är mycket starkt, liggsäd enligt de officiella sortförsöken i snitt bara 8 %, strålängden är från medellång till något längre, vilket är en fördel vid odling på torkkänsliga skiften - Inga särskilda svagheter har noterats när det gäller växtsjukdomar, sköldfläcksjuka har inte förekommit alls, och härdigheten mot bladfläcksjukdomar är mycket god, bara förekomsten av stråknäckare och kornets bladfläcksjuka är medelhög - Kärnan är stor, tusenkornsvikten över 45 g och hektollitervikten är mycket hög för flerradiga korn, över 66 kg - Proteinhalten är medelmåttig, men bättre än hos många andra sorter med samma skördenivå - Alvari är ett utmärkt foderkorn, man undersöker dess lämplighet som stärkelsekorn - Rekommenderas för odling i alla odlingszoner, skördenivån har i förhållande till andra sorter varit särskilt bra i zon II och IV. - Lämpar sig för alla jordarter, är inte heller särskilt känslig för surhet. - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab

SeveriBOR - Ett högklassigt flerradigt korn - Växttiden knappt en dag längre än hos Einar, ca 89 dagar - Mycket god resistens mot mjöldagg och sköldfläcksjuka och också angreppen av bladfläcksjuka av nättyp har varit små - Strået är starkt och medellångt - Då kornet är mycket avkastningsrikt är proteinhalten låg - Sorten har för att vara flerradig mycket stor kärnstorlek och hög hektolitervikt - Passar bra till foderkorn - Trivs bra på olika jordarter och är en av de avkastningsrikaste kornsorterna också på sur jord - Rekommenderas för odling i zon I-III och även på gynnsamma växtplatser i zon IVs - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab 13 Toria ALTIAS STÄRKELSEKORN - Extra högklassig, toppavkastande och odlingssäker, flerradig stärkelsekornsort - Enligt de officiella sortförsöken är Toria en av de avkastningsrikaste flerradiga kornsorterna. Ger jämn stor skörd särskilt i odlingszonerna II-IV. - Växttiden är ca 91 dagar - Stråets egenskaper är goda, strålängden är 76 cm Enligt förädlaren är Toria en av de flerradiga sorter som exceptionellt bra motstår stråvissnande. Detta har tydligt märkts ocksi vid praktisk odling. - Resistensen mot mjöldagg, bladfläcksjukdomar och sköldfläcksjuka är mycket god, strimsjuka och bladfläcksjuka kan förekomma sparsamt - Med tanke på att det är ett flerradigt korn är kärnstorleken är verkligen stor, över 45 gram, och hektolitervikten är mycket hög, nästan i klass med de tvåradiga sorterna - Proteinhalten är inte så hög, men eftersom sorten har en hög skärdenivå blir proteinskörden per hektar stor - Passar tack vare sitt höga energivärde bra också för produktion av foderkorn - Rekommenderas för odling på alla jordarter i zon I-III, men har enligt de officiella sortförsöken gett toppskördar så långt norrut som i zon IV. Till och med på sura försöksplatser har en skördenivå på 5000 kg/ha uppnåtts - ALTIAS STÄRKELSEKORN - Odlingsarealen av Toria steg år 2017 snabbt till nästan 30 000 hektar Toria är nu den femte mest odlade foderkornsorten i Finland - Förädlare: Graminor, sorträttigheter i Finland: Lantmännen Agro Oy

www.peltosiemen.fi Rusalka - Ganska tidigt tvåradigt korn, mycket rikt avkastande i förhållande till sin tidighet - Växttiden knappt tre dagar senare än Saana och drygt tre dagar tidigare än NFC Tipple - Rusalka har framförädlats till maltkorn. I Finland har inte ännu gjorts försök med tanke på godkännande som maltkorn. - Kärnan är stor, tusenkornsvikten är ca 49 gram, hektolitervikten är av god medelnivå - Proteinhalten är låg, som en sort som förädlats till maltkorn ska ha - Sjukdomsresistensen är som helhet god, Rusalka är resistent mot MLO-mjöldagg, och har haft liten förekomst av bladfläcksjuka av nättyp - Sorten passar tack vare sin goda odlingssäkerhet och goda skördeegenskaper bra för odling av foderkorn på grova mineraljordar och lerjordar som är i gott skick. På sura jordar blir skördenivån låg. - Rekommenderas för odling i zonerna I och II. - Godkänd i den officiella sortförteckningen år 2015 - Förädlare: Ackermann Saatzucht GmbH, sorträttigheter i Finland: S.G. Nieminen Ab Bilderna på uppslaget föreställer Vanille-korn. 14 Eifel Plantanova - Toppavkastande, storkärnig tvåradig foderkornssort, som tål sur jord skäligen bra. Eifel är i synnerhet avkastningsrikare än populära foderkonet Streif. Man undersöker nu hur Eifel lämpar sig som stärkelsekorn. - Växttiden 93 dagar - ungefär lika lång som hos Salome, men tre dagar tidigare än NFC Tipple - Strået är medellångt och starkt - Ifråga om växtsjukdomar, inte särskilt känslig för mjöldagg, god härdighet mot bladfläcksjuka av nättyp och bipolaris i korn. Något sämre resistens mot sköldfläcksjuka - En av de tvåradiga sorter som tål surhet bra, i sortförsök på sur gyttjelera har man nått nästan fem tons skördenivå - Ger högklassig skörd, stor kärna, tusenkornsvikten över 51 gram, hektolitervikten på god medelnivå bland tvåradiga korn. Trots den höga skördenivån hör proteinhalten inte till de sämsta i sortimentet. - Rekommenderas för odling i zon I-II på alla jordarter, har gått bra i försök ännu på gynnsamma växtplatser i zon III - Förädlare: Secobra Saatzucht GmbH, sorträttigheter i Finland: Plantanova Ab

NYHET Vanille - Tämligen tidig 2-radig ny kornsort som förädlats till maltkorn, växttid under 94 dagar - En av marknadens avkastningsrikaste konsorter - Mycket stråstyv - Högklassigt korn, hög hektolitervikt, stor kärna och tämligen låg proteinhalt, helkornsprocenten har varit hög, 94,8 %, i de officiella sortförsöken - God sjukdomshärdighet. Mjöldagg har inte förekommit, god resistens mot kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka - Skördens användningsändamål är maltproduktion (ny typ av s.k. Flexi-Malt-sort), men processen för att få sorten godkänd i Finland är ännu på hälft. Passar i detta skede utmärkt för produktion av foderkorn tack vare sin goda avkastning och stråstyvhet och sin odlilngssäkerhet - Rekommenderas för odling i zon I-II samt på gynnsamma skiften i zon III, på mineral- och lerjordar som är i gott skick, trivs för att vara ett tvåradigt korn tämligen bra också på surare jord - Förädlare: Saatzucht Breun, sorträttigheter i Finland: S.G. Nieminen Ab ALTIAS STÄRKELSEKORN HarbingerBOR OFFICIELLT MALTKORN - Inhemskt maltkorn med goda mältningsegenskaper, hög hektolitervikt och stor kärnstorlek - Harbinger är klart avkastningsrikare än Barke, på samma nivå som NFC Tipple - En ganska sen sort, växttid 94-95 dagar, endast litet senare än Fairytale, men nästan två dagar tidigare än NFC Tipple - Stråstyrkan av toppklass bland kornsorterna, men strålängden hör inte till de kortaste - Är tack vare sin goda resistens mot sjukdomar och goda stråstyrka en odlingssäker sort - Rekommenderas för odling i zon I-II, på väl kalkad mineral- och lerjord - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab 15

Maltkorn och vissa 2-radiga korn: Skörd i olika odlingszoner (kg/ha) 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Vyöhyke Zon 1 1 Vyöhyke Zon 2 2 Vyöhyke Zon 3 3 Källa: LUKE, Officiella sortförsök år 2009–2016 Tidiga och medelsena kornsorter: Skörd i odlingszon II–IV (kg/ha) 8000 7000 6000 www.peltosiemen.fi 5000 4000 3000 2000 WOLMARI AUKUSTI RAGNA VERTTI JALMARI Vyöhyke Zon 2 2 JUSTUS TRYM Vyöhyke Zon 3 3 SEVERI BRAGE KAARLE ALVARI TORIA Vyöhyke Zon 4 4 Källa: LUKE, Officiella sortförsök år 2009–2016 16

De viktigaste kornsorterna LUKE, Officiella sortförsök år 2009-2016. Estimerade sortmedeltal, mätarsort TORIA Sort Skörd kg/ha Relations- tal Växttid dgr Värme- summa Liggsäd Längd % cm Tkv g Hlv kg Prot. % Prot. skörd kg/ha Helkorn % >2.5 mm TORIA =C 6308 100 90,9 924,6 12 76 45,3 66,0 11,2 602 VERTTIBOR 93 83,6 844,2 4 71 43,6 65,9 11,9 598 AUKUSTIBOR 94 83,7 848,3 14 82 42,2 64,9 11,8 598 WOLMARIBOR 93 83,9 855,8 12 74 40,0 63,6 11,9 600 TIRIL 85 84,4 854,8 5 76 38,3 63,6 12,4 567 JALMARIBOR 90 85,1 863,0 12 75 41,5 64,1 12,1 589 TRYM 92 86,1 875,4 15 81 41,1 63,8 11,8 586 VILDE 85 86,7 884,4 4 73 40,1 63,5 12,4 564 BRAGE 98 87,3 887,0 4 79 39,2 65,4 11,6 620 EINARBOR 95 87,9 896,8 5 79 39,0 65,4 11,1 571 ALVARIBOR 102 88,5 906,5 8 86 45,6 66,1 11,5 638 SEVERIBOR 95 88,6 906,3 12 77 41,5 65,2 11,0 565 ARILD 100 88,8 909,0 8 80 49,2 70,2 11,9 641 ELMERIBOR 101 89,7 913,9 0 74 42,6 65,1 11,0 610 JUSTUSBOR 95 89,7 916,9 13 81 42,6 65,6 11,3 575 SAANABOR 90 89,9 919,5 2 70 47,1 67,6 11,6 558 EDVINBOR 96 90,2 921,3 20 80 40,5 64,8 10,9 569 RAGNA 94 90,5 921,5 1 78 43,5 66,0 11,3 573 KAARLEBOR 104 91,1 931,9 4 80 45,6 64,9 10,8 608 SW MITJA 95 91,4 940,5 12 74 47,6 68,9 11,8 601 MARTHE 85 91,6 947,2 16 72 45,0 67,5 12,1 547 REPEKKABOR 90 91,7 946,8 0 68 44,6 68,6 12,2 600 LUHKAS 99 91,8 945,4 5 67 48,6 68,6 11,3 598 RUSALKA 103 92,4 948,2 10 66 48,6 66,8 10,5 579 SALOME 99 92,6 957,3 11 66 48,8 67,1 11,0 590 POPEKKABOR 90 92,7 953,7 0 67 45,5 67,0 12,0 593 STREIF 95 92,7 958,2 10 71 49,6 68,2 11,8 607 EIFEL 103 93,0 959,6 14 73 51,9 66,4 11,2 616 FAIRYTALEBOR 96 93,2 963,9 11 75 44,2 67,8 11,0 571 BARKE 84 93,4 966,2 10 75 49,3 69,0 12,4 557 GRACE 96 93,7 970,2 18 73 49,8 69,3 11,7 605 TOCADA 93 93,9 969,7 11 74 52,5 66,2 11,4 567 VANILLE 106 93,9 969,3 2 72 53,5 67,0 10,8 611 FABIOLA 96 94,0 970,9 7 68 49,3 67,9 11,5 589 MELIUS 102 94,0 971,3 5 68 51,9 67,4 10,9 598 UTA 102 94,1 970,9 5 71 54,0 66,6 10,7 578 HARBINGERBOR 90 94,2 976,3 6 71 47,8 68,0 11,7 566 QUENCH 90 94,2 974,8 11 71 46,8 67,3 11,3 545 PROPINO 91 94,6 981,4 9 76 52,3 66,4 11,5 561 KWS SPECTRA 104 94,7 979,1 5 68 48,9 65,6 10,3 570 BRIONI 88 94,9 978,1 7 75 45,7 69,5 11,9 562 TREKKERBOR 100 94,9 979,7 15 70 49,8 68,0 11,0 588 RGT PLANET 105 95,0 982,2 8 69 50,0 66,7 10,5 593 AVALON 103 95,1 983,3 5 71 52,0 66,6 10,9 596 CRESCENDO 108 95,5 987,1 16 77 51,1 65,2 10,5 600 KWS FANTEX 110 95,5 984,7 7 66 48,7 66,5 10,5 609 SOULMATE 102 95,6 990,7 5 63 46,9 66,8 10,5 571 KWS IRINA 96 95,7 988,3 1 65 49,6 64,9 10,8 554 VIPEKKABOR 91 95,7 990,0 2 67 47,7 68,0 11,9 584 NFC TIPPLE 90 95,8 988,3 4 68 50,1 67,0 10,7 514 LAUREATE 105 98,0 1005,3 30 69 50,6 64,3 10,5 585 17 85,9 84,8 78,3 76,9 75,0 85,0 74,4 73,5 77,8 87,5 75,1 92,8 91,7 90,1 82,8 85,7 86,0 92,2 85,7 91,2 91,8 91,9 87,3 90,8 95,6 88,3 92,3 93,0 92,9 94,8 94,9 92,4 95,3 91,5 93,3 95,4 90,0 92,3 91,4 94,7 96,6 97,7 93,9 93,4 93,2 95,9 92,7 94,4

HAVRE Havre odlas främst till foder, men andelen havre som används till livsmedel har ökat kraftigt i flera år. År 2016 användes mera havre än råg som livsmedel. För havrens del spelar också exporten en viktig roll. Sortvalet sker enligt samma kriterier som för andra sädesslag. Havre trivs på betydligt surare växtplatser än de andra sädesslagen, men ökad surhet kan förlänga växttiden betydligt Peltosiemen har goda havresorter för olika odlingsförhållanden och ändamål. Det finns allt från tidiga till sena sorter i vårt urval: Riina, Niklas, Akseli, Peppi, Viviana, Harmony, Harald och Belinda. Nya havresorter är Niklas, Harmony och Harald www.peltosiemen.fi RiinaBOR - Sort med övertygande odlingssäkerhet - En mycket avkastningsrik tidig havresort, över tre dagar tidigare än Akseli, men har ändå nästan samma skördenivå - Trivs i mycket olika odlingsförhållanden, har god sjukdomsresistens - Har kort strå Liggsädsprocenten lägst av alla havreosrter, endast 11 procent. - Skördekvaliteten är bra för alla användningsändamål för havre, hög hektolitervikt, hög protein- och fetthalt, endast kärnstorleken är på mindre sidan - En bra havresort till livsmedel och foder, passar bra också för export - Rekommenderas för odling i hela odlingsområdet för havre ända upp till zon IV - Ger jämn skörd på alla jordarter, har tack vare stråstyrkan trivts särskilt bra i havrens huvudsakliga odlingsområde på mullrika och organogena jordarter - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab NYHET NiklasBOR - Kvarnhavre då den är som bäst - Mycket odlingssäker, rikt avkastande nyhet bland de tidiga havresorterna - En mycket avkastningsrik tidig havresort, över två dagar tidigare än Akseli, men har ändå högre skördenivå - Trivs i olika odlingsförhållanden, har god sjukdomsresistens - Strået är ganska långt men ändå starkt, i klass med Akseli - Skördekvaliteten är bra för alla använd- 18 ningsändamål för havre, hög hektolitervikt, hög protein- och fetthalt och stor kärnstorlek - En bra havresort särskilt som kvarnhavre för användning till livsmedel, passar bra också till foder och för export - Rekommenderas för odling i hela odlingsområdet för havre ända upp till zon IV - Ger jämn skörd på alla jordarter, har klarat sig särskilt bra på ler- och mulljordar i havrens huvudsakliga produktionsområde - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab AkseliBOR - Tidig havresort som i fråga om många egenskaper är helt i särklass, god avkasning och kvalitet - Växttiden är nästan 94 dagar, ungefär lika som hos Marika och Peppi - Utmärkt avkastning i sin tidighetsklass, utmanar många klart senare havresorter i fråga om skörd - Ganska kort och starkt strå - Kvaliteten säkras av sortens goda sjukdomsresistens, i fråga om härdighet mot bladfläcksjuka är sorten klart bäst av de tidiga havresorterna - Skördens kvalitet är god, i fråga om hektolitervikt är Akseli tillsammans med Riina god tvåa strax exter Peppi, i fråga om fetthalt hör den till de bästa och proteinhalten är utmärkt i förhållande till skördenivån, skalhalten är typisk för havresorterna - Akseli har ganska liten kärna, vilket kan framträda särskilt under torra år

- Passar mycket bra till foder både för eget bruk och för industrin - Kan odlas på alla jordarter i hela havreodlingsområdet, i riktigt frodiga bestånd kan besprutning med stråstärkare säkerställa kvaliteten - Den mest odlare havresorten i Finland i flera år, också år 2017 - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab VivianaBOR - Avkastningsrik havresort för södra Finland - Växttiden har enligt de officiella sortförsöken varit 98-99 dagar, är över två dagar tidigare än Belinda - En avkastningsrik havresort, enligt de officiella sortförsöken till och med avkastningsrikare än Belinda - Relativt stråstyv, ungefär som Belinda, stråstyvare än Rocky, Ringsaker och Matty - Ingen svaghet mot växtsjukdomar - Hektolitervikten och kärnstorleken av samma klass som hos Belinda, liksom också protein- och fetthalten - Utmärkt foderhavre, lämplig också som livsmedelshavre och för export - Lämplig att odla på alla jordar i odlingszon I-IIIs, har klarat sig särskilt bra på mull- och lerjordar - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab Bild: Pia Mäkinen PeppiBOR - Kvalitetshavre särskilt för användning till livsmedel - En tidig harvesort, i samma växttidsklass som Akseli och Marika och bara en dag senare än Venla - Strået är av medellängd och relativt starkt - Skördens kvalitet är utmärkt, sorten har den högsta hektolitervikten av de havresorter som odlas, proteinhalten är också hög, likaså tusenkornsvikten - Hög halt av betaglukan - Är på grund av sin mycket höga kvalitet en eftertraktad sort både för foderproduktion, livsmedelsproduktion och export - Rekommenderas för odling i zon I-IVs - Trivs på alla jordarter, i de officiella sortförsöken har man fått de bästa skördarna på mull- och lerjord och på gyttjelera - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab 19

NYHET Harmony - En rikt avkastande, tämligen sen ny havresort - I fråga om växttid en dag tidigare än Belinda - Kvaliteten bildas av den extra stora kärnstorleken, tämligen höga hektolitervikten, goda proteinhalten och en skalhalt som är lägre än genomsnittet, 22 % - Strået är medellångt, liggsädsprocenten i de officiella sortförsöken 26 procent, vilket är mycket typiskt för havre - Härdigheten mot bladfläcksjuka bättre än hos havresorterna i medeltal - En bra havresort till livsmedel och foder, passar bra också för export - Ger jämna högra skördar på alla jordarter, särskikt höga har skördarna varit på sura gyttjeleror - Rekommenderas för odling i zon I-III - Förädlare: Nordic Seed, sorträttigheter i Finland Hankkija Bild: Pia Mäkinen www.peltosiemen.fi Harald Plantanova NYHET - En mycket rikt avkastande ny havresort som kvalitetsmässigt ligger i toppen - Växttiden nästan en dag tidigare än Belinda - Kvaliteten bildas av den extra stora kärnstorleken, tämligen höga hektolitervikten, goda proteinhalten och den låga skalhalten. - Harald ger en hög kärnskörd dvs. skalfri skörd 20 - Strået ligger på medelnivå bland havresorterna i fråga om längd och stråstyrka - Ligger i topp bland havresorterna i fråga om resistens mot bladfläcksjuka - En bra havresort till livsmedel och foder, passar bra också för export - Ger jämna, höga skördar på alla jordarter - Rekommenderas för odling i zon I-III - Förädlare: Bauer, sorträttigheter i Finland: Plantanova Ab Belinda - Avkastningsrik och relativt stråstyv havresort för södra Finland - Växttiden är 101 dagar, den senaste av de sorter som odlas idag - Är enligt de officiella sortförsöken fortfarande en av våra avkastningsrikaste havresorter - Strået är medellångt och har medelgod styrka - Kärnan är ganska stor, proteinhalten är ganska låg på grund av den höga skördenivån Proteinskörden per hektar är ändå tämligen hög, och fetthalten är hög - Lämpar sig bra både till livsmedel, foder och export - Rekommenderas för odlingszon I-II, trivs bra på alla jordarter - Belinda var år 2017 fortfarande den näst mest odlade havresorten - Förädlare: Lantmännen SW Seed, sorträttigheter i Finland: Lantmännen Agro Oy

De viktigaste havresorterna LUKE, Officiella sortförsök år 2009-2016. Estimerade sortmedeltal, mätarsort NIKLAS Sort Skörd Relations- kg/ha tal NIKLASBOR 6029 EEMELIBOR MEERIBOR RIINABOR AVETRON VENLABOR MARIKA AKSELIBOR PEPPIBOR RINGSAKER ROOPEBOR ALKUBOR STEINAR MIRELLABOR VIVIANABOR BETTINA HARMONY SYMPHONY MATTY OBELIX CHARLY IIRISBOR HARALD ROCKY MOBY DONNABOR AVANTI BELINDA 100 87 94 96 99 92 92 97 88 103 101 105 109 105 109 111 107 110 112 105 105 105 105 106 111 109 114 106 Växttid dgr 91,1 89,9 90,2 90,4 92,7 92,9 93,5 93,8 93,9 94,8 95,4 96,2 97,4 98,2 98,3 99,2 99,5 99,5 99,6 99,7 99,8 99,9 100,0 100,1 100,1 100,2 100,6 100,7 Liggsäd % 18 15 21 11 29 28 35 18 20 32 45 16 15 25 21 35 26 28 29 21 20 16 27 34 28 12 16 27 21 Längd cm 97 92 93 88 98 97 92 92 91 96 107 93 98 99 92 95 96 101 97 92 95 90 97 92 88 101 89 93 Tkv g Hlv kg Prot. % 41,3 54,4 13,3 36,9 54,1 13,9 39,3 54,5 13,3 34,8 55,2 13,4 36,3 55,4 13,1 35,5 55,3 14,4 38,8 55,0 13,0 33,6 55,3 13,3 35,9 56,2 14,1 34,2 55,0 12,3 34,3 52,8 13,1 36,5 54,0 11,9 36,9 53,1 11,8 35,8 53,1 11,7 37,6 53,5 11,7 38,3 53,1 11,7 47,1 54,2 11,7 44,2 54,7 11,5 42,2 54,9 11,5 45,3 55,1 11,9 40,8 53,6 12,6 41,7 55,0 12,2 46,7 54,3 12,0 39,6 53,9 11,8 38,4 54,4 11,3 38,9 54,2 11,5 39,6 53,6 11,5 38,6 53,5 11,8 Skal- % 23,4 23,7 23,4 23,3 22,4 23,3 23,3 23,0 22,6 22,6 21,5 22,4 22,8 23,0 24,1 24,2 22,0 23,3 21,8 20,0 21,1 22,9 22,1 22,0 23,7 21,7 22,7 24,0 Prot. skörd Kärnskörd kg/ha kg/ha 689 613 643 655 667 680 611 666 639 650 674 644 658 629 653 669 639 647 657 642 674 653 647 639 653 641 663 636 4674 4051 4382 4491 4684 4288 4313 4604 4162 4880 4836 4964 5133 4964 5072 5122 5109 5163 5353 5140 5047 4937 4944 5073 5190 5221 5404 4900

De viktigaste havresorternas liggsäds-% 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Källa: LUKE, Officiella sortförsök år 2009–2016 De viktigaste havresorternas hektolitervikt 57,0 56,0 55,0 www.peltosiemen.fi 54,0 53,0 52,0 51,0 50,0 Källa: LUKE, Officiella sortförsök år 2009–2016 22

ÄRT OCH BONDBÖNA Baljväxter eller trindsäd, dvs. ärt och bondböna, är goda protein- och energikällor både för människor och djur. Självförsörjningsgraden av protein är avsevärt låg i vårt land, och det skulle vara klokt att odla mera baljväxter. På husdjursgårdarna har intresset för odling av ärt och bondböna till proteinfoder ökat. Nu ökar användningen av baljväxter som livsmedel när det tas fram nya proteinkällor som ska ersätta kött. År 2017 var odlingsarealen av bondböna redan över 22 000 hektar, och ärtarealen var över 11 000 hektar. De bästa skördarna av ärt och bondböna uppnås genom tidig sådd. Skiftena ska vara i gott skick, också i fråga om markstrukturen. Peltosiemen-kedjan har tre ärtsorter i sin produktion: Karita, Rokka och Ingrid, av bondböna har man sorterna Kontu och den nya sorten Sampo. Dessutom säljer vi bl.a. ärt- och bondbönsutsäde för odling av grönfoder. Karita - Mycket populär ärtsort, passar både till mat och foder, var år 2017 fortfarande den mest odlade ärtsorten - Tidig sort med rätt stark stjälk, växttiden i medeltal 97 dagar. - På grov mineraljord är Karita en av de avkastningsrikaste ärtsorterna. - Stjälken är ganska kort och stark - Karita har mindre angepp av typiska ärtsjukdomar som ärtfläcksjuka och gråmö- 23 gel än andra sorter som har svagare stjälk - Ärtorna är stora med medelhög proteinhalt, kokningskvaliteten är god och andelen felfria ärtor är hög - Matärt som passar bra också till foder - Rekommenderas för zon I-II, i zon III endast för varma skiften som lämpar sig för ärtodling - Förädlare: Lantmännen SW Seed, sorträttigheter i Finland: Lantmännen Agro Oy

www.peltosiemen.fi Rokka - En tidig, förstklassig sort med stark stjälk, passar till mat och foder - Skörden i samma klass som hos Karita - Är jämsides med Ingrid Karita en av de ärtsorter som har starkasta stjälken - Växtsättet är upprätt och beståndet luftigt, växtsjukdomar (ärtfläcksjuka och gråmögel) förekommer mindre än hos sorter med svagare stjälk - Ärtorna är stora, proteinhalten hög och kokningskvaliteten är god - Rokka har den kortaste blomningen av ärtsorterna - Matärt som passar bra också till foder - Passar för odling i zon I-II och i zon III på varma skiften som är lämpliga för ärtodling - Förädlare: Lantmännen SW Seed, sorträttigheter i Finland: Lantmännen Agro Oy Ingrid - Är en av de bästa ärtsorterna i fråga om avkastning - Foderärt med gula ärtor - Stora ärtor och hög proteinhalt - Stjälken blir lång, men sorten är ändå den stjälkstarkaste av våra nuvarande ärtsorter - Förutom att sorten ger hög skörd har den också hög proteinhalt vilket ökar dess värde för foderproduktion - Växttiden är 99 dagar, bara ett par dagar senare än Karita - Förädlare: Lantmännen SW Seed, sorträttigheter i Finland: Lantmännen Agro Oy 24 NYHET SampoBOR - Den tidigaste inhemska bondbönan, i de officiella sortförsöken har den genomsnittliga växttiden varit 100 dagar, nästan en vecka tidigare än Kontu - Skörden är ca 3300-4000 kg/ha - Stjälken är styv och liggsäd förekommer sällan, beståndets höjd är 80-90 cm - Rätt god resistens mot bönfläcksjuka (gråmögel) och bladfläcksjuka - Tusenkornsvikten har i sortförsöken varit medeltal 302 gram och proteinhalten 34 % - Passar till foder för nötkreatur och svin samt för användning som livsmedel - Rekommenderas för odlingszon I-II, måste sås tidigt för att säkert hinna mogna - Kan odlas i blandbestånd med havre - Trivs bäst på mineraljord - Vid odling på styva ler- och mjälajordar rekommenderas 30-40 kg startkväve - Är en god kvävefixerare för ekoodling - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab KontuBOR - En rätt tidig inhemsk bondbönsort - I de officiella sortförsöken har den genomsnittliga växttiden varit 106 dagar - Skörden är ca 3400-4000 kg/ha - Stjälken är styv och liggsäd förekommer sällan, beståndets höjd är 80-90 cm - Rätt god resistens mot bönfläcksjuka (gråmögel) och bladfläcksjuka - Tusenkornsvikten har i sortförsöken varit medeltal 340 gram och proteinhalten över 30 % - Passar till foder för nötkreatur och svin samt för användning som livsmedel - Rekommenderas för odlingszon I-II, måste sås tidigt för att säkert hinna mogna - Kan odlas i blandbestånd med havre - Trivs bäst på mineraljord - Vid odling på styva ler- och mjälajordar rekommenderas 30-40 kg startkväve - Är en god kvävefixerare för ekoodling - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab

De viktigaste bondbönsorterna LUKE Ärt, 2009-2016, Officiella försök Estimerade sortmedeltal, mätarsort KONTU Sort Skörd Relations- Växttid Liggsäd Längd Trfv Prot. Prot.skörd kg/ha tal dgr % cm g % kg/ha KONTUBOR 3442 100 106 51 89 344 32 936 LOUHIBOR 107 106 40 88 408 31 996 SAMPOBOR 97 100 40 84 302 34 960 Ärtsorternas skörd i olika odlingszoner kg/ha 6000 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 Zon 1 Vyöhyke 1 Zon 2 Vyöhyke 2 Zon 3 Vyöhyke 3 Källa: LUKE, Officiella sortförsök år 2009–2016 De viktigaste ärtsorterna LUKE Ärt, 2009-2016, Officiella försök Estimerade sortmedeltal, mätarsort KARITA Sort Skörd Relations- Växttid Liggsäd Längd Tfrv Prot. Prot.skörd Kokning Felfria kg/ha tal dgr % cm g % kg/ha 60 min. ärtor % KARITA = C 3408 100 96,8 34 69 304 23,0 670 97,4 87,2 ROKKA 105 95,7 31 67 299 23,6 730 98,0 88,6 ROCKET 120 97,5 62 83 250 21,4 755 91,8 87,6 JERMUBOR 122 97,6 46 85 249 22,1 787 93,6 86,5 HULDABOR 102 97,7 42 78 263 24,6 746 97,8 86,2 JYMYBOR 115 97,8 49 88 270 23,4 777 97,3 85,0 INGRID 131 98,9 29 97 330 23,1 876 94,9 84,9 ANTTI 112 100,1 47 94 269 22,7 734 98,4 85,2 ASTRONAUTE 132 100,2 42 79 288 24,2 947 95,2 70,0 25

OLJEVÄXTER Peltosiemens packerier säljer utsäde av både vårrybs och -raps. Sortimentet är mångsidigt och via oss kan man köpa många av de nyaste sorterna. Vi samarbetar med bl.a. Raisioagro, Odlarens Berner och Lantmännen Agro, och säljer utsäde och förmedlar odlingsavtal med Raisioagro. Aurea CL och Cordelia samt sortnyheten Synthia är våra mest sålda rybssorter. Av vårrapssorterna säljer vi bl.a. Campino, Trapper, Smilla och sortnyheten Cleopatra. Vi säljer också utsäde av höstraps och -rybs av bl.a. följande sorter: Largo och Legato -rybs samt Pioneer Maximus PR44D06. Vårt sortiment kompletteras längs säsongen, så det lönar sig att fråga om urvalet hos våra packerier längre fram. CordeliaBOR -vårrybs - Den avkastningsrikaste vårrybsen, växttid 103 dagar - Den mest odlade vårrybsen, odlades år 2017 på nästan 40 procent av hela vårrybsarealen - Oljehalten är hög, proteinhalten medelhög, klorofyllhalten låg som hos rybs överlag - I fråga om liggsädstålighet klart bättre än äldre sorter som Apollo - Rekommenderas för alla jordarter i hela rybsodlingsområdet - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab Bild: Pia Mäkinen www.peltosiemen.fi NYHET SynthiaBOR -vårraps - Ny inhemsk Plus-rybs av den nya generationen - Plus-rybssorterna kombinerar hög skördenivå, tidighet och själkstyrka - Skörden är ca 10 % större jämfört med tidigare allmänt odlade sorter - Den mycket starka stjälken möjliggör också en större kvävegiva än vanligt - Hög oljehalt och stor oljeskörd - Tack vare tidigheten är klorofyllhalten sorturvalets lägsta - Rekommenderas för odling på alla jordarter i hela rybsodlingsområdet, på torkkännsliga jordar med övervägande - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab 26 Aurea CL -vårrybs FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAPSCENTRALEN - Den enda rybssorten där Clearfield-metoden används. Ogräs kan bekämpas med preparatet Clamox Clamox är ett effektivt ogräsbekämpningsmedel som har god effekt mot de flesta besvärliga ogräs. Observera att Clamox endast kan användas för ogräsbekämpning i odlingar av rybssorten Aurea CL. - Ger hög skörd av jämn kvalitet - Den näst mest odlade vårrybbsorten år 2017, med över 20 procent av odlingsarealen - Den tidigaste sorten i de officiella sortförsöken, växttid ca 101 dagar - Oljehalten är lägre men proteinhalten högre än hos SW Petita - I praktisk odling har sorten gett höga skördar med ogräsbekämpning med Clamox - Rekommenderas för alla jordarter i hela rybsodlingsområdet - Förädlare: Helsingfors Universitet / doc. Unto Tulisalo med forskningsgrupp, sorträttigheter i Finland: Försörjningsberedskapscentralen

TrapperBOR -vårraps - Hybrid med hög avkastningsnivå - Litet tidigare än Campino och ca en dag senare än Cleopatra, tämligen kort och ganska stark stjälk - Olje- och proteinhalten tämligen höga - Hör till de av våra nuvarande vårrapssorter som har lägsta klorofyllhalten, endast 12,7 % - Förädlare: NBZ Lembke, sorträttigheter i Finland: Boreal Växtförädling Ab SmillaBOR -vårraps - Hybrid med mycket hög avkastningsnivå - Ungefär samma växttid som Trapper - Proteinhalten är hög, oljehalten inte riktigt av toppklass, klorofyllhalten på god medelnivå bland vårrapssorterna - Förädlare: NBZ Lembke, sorträttigheter i Finland: Boreal Växtförädling Ab CampinoBOR -vårraps - Avkastningsrik populationssort av vårraps, växttid 114-115 dagar - Stjälken är stark och medellång - Oljehalten är hög men proteinhalten lägre än medeltalet, också klorofyllhalten har i de officiella sortförsöken varit låg i de officiella sortförsöken, endast 15,8 % - Förädlare: NBZ Lembke, sorträttigheter i Finland: Boreal Växtförädling Ab 27 Largo -höstrybs JÕGEVA PLANT BREEDING - Avkastningsrik höstrybssort med stark stjälk, har hög proteinhalt, medelmåttig oljehalt och god fettsyrasammansättning - Pålitlig övervintrare enligt officiella sortförsök i Finland, Sverige och Estland, i Finland var utvintringen under 14 % - Rätt såtid för höstrybs är senast i slutet av juli - Förädlare: Jõgeva Plant Breeding Legato -höstrybs Plantanova - Stjälkstyv höstrybs som är något avkastningsrikare än Largo - Övervintrar nästan lika bra som Largo och har ungefär samma växttid som Largo - Oljehalten och särskilt oljeskörden bättre än hos Largo. Oljan har god fettsyrasammansättning. Proteinhalten är på samma nivå som hos Largo - Rätt såtid för höstrybs är senast i slutet av juli - Förädlare: Jõgeva Plant Breeding: sorträttigheter i Finland: Plantanova Ab Pioneer Maximus PR44D06 -höstraps DUPOINT/PIONEER - En semidvärghybridsort som lämpar sig för nordliga förhållanden, växtsättet skiljer sig från normala hybridhöstrapssorter, tillväxtpunkten sitter lågt och är därför väl skyddad för vinterkyla - Det låga växtsättet säkerställer härdigheten mot vinterkyla och vårfrost och underlättat tröskningen - Skörderesultaten i de inhemska försöken och vid praktisk odling har varit utmärkta - Såtidsrekommendation från mitten av juli till den 10 augusti, såtäthet 45-50 frön per kvadratmeter - Passar för skiften med god vattenhushållning, lämplig också för de flesta jordarter, bäst ändå på mineraljordar - För att minimera risken för snigelskador rekommenderas att odlingsskiftet plöjs före sådden - Förädlare: DuPont/Pioneer, ombud i Finland: Berner Ab Bild: Pia Mäkinen CleopatraBOR -vårraps - Den tidigaste vårrapssorten, men ändå avkastningsrik, växttid i de officiella sortförsöken 113 dagar - Populationssort - En dag tidigare än Trapper, avkastningen på samma nivå som hos Trapper - Stjälken är kort och mycket stark, den stråstarkaste vårrapssorten, i de officiella sortförsöken har liggsädsprocenten varit så låg som 10 procent - Oljehalten är tämligen hög, proteinhalten av medelnivå - Klorofyllhalten av medelnivå för raps - Förädlare: Saatbau Linz eGen, sorträttigheter i Finland: Boreal Växtförädling Ab

De viktigaste höstoljeväxterna LUKE, Höstrybs och höstraps 2009-2016, Officiella försök. Estimerade sortmedeltal, mätarsort LARGO Sort Skörd Relations- kg/ha tal LARGO (RYBS) =C 2199 100 ALABASTER 103 ALBATROS 109 THORIN (PK) 123 THUREBOR 131 LEGATO (RYBS) 102 RETUR (RYBS) 93 VECTRA 102 PR44D06 (PK) 124 MULLER 24 108 ANISSE 53 ES DANUBE 88 BRENTANO 101 CORTES 145 Utvint- Växttid Liggsäd Längd Tfrv Prot. Prot.skörd Olje- Oljeskörd Klorofyll rings % dgr % cm g % kg/ha % kg/ha ppm 10,7 352,3 6 128,0 3,0 23,9 470,0 40,1 895,0 13,7 31,7 365,2 7 117,0 5,9 21,2 402,0 43,2 1012,0 18,5 23,9 365,0 0 120,0 6,2 22,2 459,0 43,1 1055,0 22,0 32,1 366,2 0 109,0 6,0 21,1 499,0 43,4 1189,0 15,4 18,0 366,9 0 116,0 6,1 20,9 522,0 42,8 1262,0 15,3 12,3 352,3 8 131,0 3,1 23,8 469,0 40,8 945,0 12,5 9,6 352,5 10 129,0 3,2 23,2 428,0 40,4 826,0 13,9 22,1 364,2 3 121,0 6,5 22,1 419,0 41,7 968,0 16,6 21,7 364,8 0 109,0 5,7 21,2 502,0 44,0 1225,0 16,0 23,3 364,0 0 121,0 5,2 21,0 433,0 45,3 1091,0 15,8 55,1 5 108,0 5,8 23,4 202,0 41,6 537,0 24,4 44,8 0 120,0 6,4 25,3 407,0 39,8 818,0 29,0 24,3 365,9 1 126,0 6,0 21,0 389,0 44,6 1033,0 15,8 18,4 365,9 1 123,0 5,8 20,8 559,0 44,2 1471,0 13,0 De viktigaste vårrapssorterna LUKE, Vårraps 2009-2016, Officiella försök. Estimerade sortmedeltal, mätarsort CLEOPATRA Sort Skörd Relations- Växttid Liggsäd Längd Tfrv Prot. Prot.skörd Olje- Oljeskörd Klorofyll kg/ha tal dgr % cm g % kg/ha % kg/ha ppm CLEOPATRABOR 2394 100 113,0 10 94 4,4 21,9 471 43,5 1051 19,6 TRAPPERBOR Hybrid 100 114,0 24 99 4,1 22,9 492 42,9 1047 12,7 SMILLABOR Hybrid 103 114,2 16 99 3,8 23,0 505 41,7 1055 16,5 CAMPINOBOR 100 114,3 24 98 4,3 21,3 455 43,5 1051 15,8 DRAGOBOR Hybrid 110 114,3 17 100 4,2 22,4 525 42,8 1142 17,6 ILVES 87 114,9 27 99 4,0 23,3 449 43,7 932 11,0 PROXIMO 100 115,4 20 100 4,2 21,9 472 43,6 1057 18,0 BELINDA Hybrid 98 115,6 25 101 4,4 23,3 486 42,9 1025 30,1 BRANDER Hybrid 110 116,2 20 106 4,2 22,5 533 44,5 1185 22,0 BRANDO Hybrid 106 116,4 17 108 4,4 22,5 513 42,7 1107 18,6 RASMA 96 116,7 21 103 4,1 21,8 444 46,6 1092 12,0 TAMARIN 100 116,8 14 102 4,4 23,2 502 42,0 1036 16,8 MAJONG Hybrid 111 117,0 20 107 4,6 22,5 539 44,4 1196 17,7 PERFORMER Hybrid 110 117,0 25 109 4,4 21,9 513 46,4 1244 33,4 DODGER Hybrid 103 117,5 15 107 4,2 23,9 523 44,2 1111 19,1 AXANA Hybrid 101 117,5 21 108 4,7 22,9 491 44,0 1081 31,9 DARJA CL Hybrid 99 118,5 19 107 4,5 24,1 514 42,6 1014 45,5 BUILDER Hybrid 105 118,7 20 107 4,5 23,0 511 44,5 1139 30,1 De viktigaste vårrybssorterna LUKE Vårrybs, 2009-2016, Officiella försök. Estimerade sortmedeltal, mätarsort CORDELIA Sort Skörd Relations- Växttid Liggsäd Längd Tfrv Prot. Prot.skörd Olje- Oljeskörd Klorofyll kg/ha tal dgr % cm g % kg/ha % kg/ha ppm CORDELIABOR 1835 100 103,0 35 105 2,8 22,8 375 41,8 778 10,5 AUREA CL 92 101,1 41 97 2,6 22,9 347 39,7 680 11,5 SYNTHIABOR 110 101,6 14 103 2,7 22,7 412 41,7 855 5,6 APOLLOBOR 96 102,4 47 102 2,9 22,5 355 41,3 734 10,3 JULIETBOR 101 103,0 34 105 2,7 22,4 370 42,4 799 12,0 SW PETITA 99 103,0 29 103 2,9 21,8 354 43,0 796 12,2 28

VALLVÄXTER Vallväxter odlas enbart för foderproduktion. Valet av växtslag och sort har stor betydelse både för skördens storlek och för dess kvalitet. Vallskördens storlek påverkas i första hand av vallens återväxtförmåga, likaså har vallens vinterhärdighet och torktålighet mycket stor betydelse. De sorter som odlas har i regel god vinterhärdighet. Förutom valet av växtslag och sort inverkar också åkerns avkastningsförmåga, dess jordart, bördighet och odlingsmetoden samt förhållandena under växtperioden. Foderkvaliteten kan påverkas genom valet av vallväxtart och sort. Kvalitetsskillnaderna beror till en del på sorternas olika växtrytm, men också på nedärvda egenskaper. För utfodringen av nötkreatur är fodrets D-värde den viktigaste egenskapen, den visar hur mycket energi djuren får från fodret och anger dess snältbarhet. Om vallfodrets D-värde sjunker med en procent minskar mjölkproduktionen också med en procent, om inte minskningen av D-värdet kompenseras med en ökad kraftfodergiva. Timotej är det viktigaste vallgräset i Finlands förhållanden. Timotej har god smaklighet och är mycket vinterhärdigt. De nya sorterna, t.ex. Nuutti, är av toppkvalitet och deras återväxtförmåga är bättre än hos de sorter som representerar den traditionella nordliga växttypen, t.ex. Iki. Ängssvingel är den vallväxtart som odlas näst mest. Ängssvingelns fördel jämfört med timotej är dess bättre återväxtförmåga. Ängssvingel (t.ex. Inkeri) ger skörd med god foderkvalitet, vinterhärdigheten och skördenivån är likaså goda. I Finland har också odlats ganska mycket rörsvingel, vars fördelar i förhållande till andra vallgräsarter är dess höga skördenivå, utmärkta återväxtförmåga och goda torkhärdighet. Rajsvingel är en korsning mellan rajgräs och ängs- eller rörsvingel. Den har god bestockning och tillväxt. Eftersom arten har djupa rötter tål den både torka och väta. För rajsvingel är det extra viktigt att skörden görs vid rätt tid för att säkerställa foderskördens kvalitet. Den viktigaste vallbaljväxten, rödklöver, passar bra som inslag i ensilagevallar. Man får då mer flexibilitet i skördetiden utan större kvalitetsförluster. Rödklöver rekommenderas för mineraljordar med god vattenhushållning där pH är minst 6,0. Vallväxtutsäde kan köpas från Peltosiemen-packerierna som färdiga blandningar eller separat, där man själv gör en vallväxtblandning som passar för gårdens förhållanden. I Peltosiemen-packeriernas urval ingår bl.a. Nuutti och Tenho timotej, Inkeri och SW Minto ängssvingel, Karolina rörsvingel, Riikka engelskt rajgräs, Saija och SW Yngve rödklöver samt olika färdiga vallfröblandningar. I Finlands skördas ensilage huvudsakligen med ett skördesystem med två skördar. De senaste åren har metoden med tre skördar diskuterats mycket och även rekommenderats. Metoden med tre skördar passar åtminstone för gårdar i odlingszon I-II. Man ska ändå vara medveten om de risker som en relativt sen tredje skörd innebär. Största delen av se sorter som Peltosiemen säljer passar också för en odlingsmotod med tre skördar. Vår viktigaste timotejsort, Nuutti, passar i fråga om kvalitet mycket bra för produktionsmetoder med både två och tre skördar. Nuutti är mycket avkastningsrik både vid första slåttern och i återväxten. Tack vare den goda återväxten kan Nuutti ge en hög avkastning också vid produktion med tre ensilageskördar. 29

NuuttiBOR -timotej - En mycket avkastningsrik och högklassig inhemsk timotejsort - Totalskörden når inte riktigt upp till Grindstads totalskörd, men ser vi till Grindtads tidighet och Nuuttis kvalitet kan Nuutti anses vara avkastningsrikare - Behåller sin avkastningsförmåga mycket bra under hela den treåriga produktionscykeln - Skördens kvalitet är av toppklass, D-värdet som är ett mått på smältbarheten är hög och sjunker långsamt, så foderkva- liteten försämras inte drastiskt fast skörden fördröjs. Särskilt på stora gårdar är de läglighetskostnader som orsakas av besvärliga väderförhållanden eller maskinhaverier en stor riskfaktor med tanke på kvaliteten. Nuuttis långsamt sjunkande D-värde hjälper till att kontrollera risken för läglighetskostnader. - Vinterhärdigheten är god, Nuutti är lämplig för odling till foder i hela timotejodlingsområdet - Rekommenderas för zonerna I-V - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab Avkastning av timotejsorten NUUTTIBOR Kalkylens utgångsdata Antal kor: 120 Mjölkens genomsnittliga producentpris enligt halterna, juli 2017, LUKE Kornpris, vecka 35/2017, Altia Abp Allfoderpris, september 2017, Raisioagros nätbutik Rybskross pris, september 2017, Raisioagros nätbutik Stallutfodringsperiodens längd 0,381 Є / liter 137 Є / 1000 kg 234 Є / 1000 kg 254 Є / 1000 kg 275 dygn D-värden g/kg NuuttiBOR (D-värde: LUKE, Officiella sortförsök 2009–2016) Sort med lägre D-värde 680,4 666,9 Värde på merproduktion av mjölk som åstadkommits med Nuutti 8 485 Є Om ensilaget gjorts av en sort vars D-värde är 1,35 %-enheter lägre än Nuuttis, uppnås samma mjölkproduktion genom att öka kraftfodergivan > merkostnad Merkostnad / spannmål + rybskross 8 593 Є Merkostnad / allfoder + rybskross 10 425 Є www.peltosiemen.fi D-värdets inverkan på mjölkproduktionen bygger på utfodringsförsök vid LUKEs husdjursforskning. I den teoretiska exempelkalkylen har ensilaget gjorts av ren timotejvall. Summorna är kalkylerade och riktgivande. InkeriBOR -ängssvingel - Ängssvingelsort med alla egenskaper som förväntas av arten, avkastningsförmåga och vinterhärdighet i kombination med en utmärkt skördekvalitet - Inkeri har varit mycket avkastningsrik i de officiella sortförsöken Den ger jämn skörd i olika odlingszoner och på olika jordarter 30 - Skördens kvalitet är av toppklass i fråga om både smältbarhet och proteinhalt Inkeri går i vippa något senare än andra ängssvingelsorter vilket gör att smältbarheten sjunker långsammare än hos andra sorter - Rekommenderas för zon I-V, god vinterhärdighet också i Lappland - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab

SW Minto -ängssvingel - SW Minto är en rikt avkastande, vinterhärdig och högklassig sort - Den ger jämn skörd i olika odlingszoner och på olika jordarter - Skördens kvalitet är av toppklass i fråga om både smältbarhet och proteinhalt - Rekommenderas för zonerna I-V - Förädlare: Lantmännen SW Seed, sorträttigheter i Finland: Lantmännen Agro Oy KarolinaBOR -rörsvingel - Inhemsk, avkastningsrik rörsvingelsort - Klart avkastningsrikare än ängssvingel God återväxtförmåga - Ger i jämförelse med ängssvingel goda skördar särskilt i torra förhållanden - D-värdet vid den första slåttern har varit minst lika bra som hos ängssvingel, men vid den andra och tredje slåttern har Dvärdet blivit litet lägre än hos de bästa ängssvingelsorterna - Det rekommenderas att första slåttern görs när svingeln börjar gå i vippa - Mycket vinterhärdig, trivs bra också i Lappland - Sorten gett bäst skörd från andra och tredje årets vallar - Trivs bra i odlingszon I-V - Passar bra i blandningar för ensilagevallar, men har sämre smaklighet än ängssvingel i betesvallar - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab 31 RiikkaBOR -engelskt rajgräs - Högklassigt och snabbväxande engelskt rajgräs för fodervallar i södra och mellersta Finland - Den vinterhärdigaste och avkastningsrikaste rajgrässorten - Utmärkt återväxt, foderskördens smältbarhet och smaklighet mycket goda - Rekommenderas för odling i zon I-III, har inte tillräckligt god vinterhärdighet för nordligaste Finland - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab SaijaBOR -rödklöver - Avkastningsrik och vinterhärdig rödklöversort, ungefär lika vinterhärdig som Bjursele - Avkastningsrikare än Bjursele vid både första och andra slåttern, beståndets återväxtförmåga är god - Har i sortförsöken gett skörd också från andra och tredje årets vall - Rödklöversort som i vallblandningar betydligt förbättrar vallfodrets kvalitet och höjer dess proteinhalt - Rekommenderas för zon I-IV - Förädlare: Boreal Växtförädling Ab SW Yngve -rödklöver - Rödklöver av nordisk växttyp, har mycket god vinterhärdighet - Skörden bäst vid första skörden - Ger foder med utmärkt foderkvalitet - Passar för fleråriga ensilagevallar som vallbaljväxt som garanterar en hög proteinhalt, för odlingszon I-V - Förädlare: Lantmännen SW Seed, sorträttigheter i Finland: Lantmännen Agro Oy

VALLFRÖBLANDNINGAR Från Peltosiemen-packerierna får du många slags vallfröblandningar. Du kan välja en av de allmänna fröblandningar som hela kedjan saluför eller fråga efter det lokala packeriets egna blandningar. Du kan dessutom be om offert på en egen vallfröblandning skräddarsydd för just din gård. Våra packerier är experter på att komponera olika utsädesblandningar. Våra standardblandningar: Peltosiemen-Yleinurmiseos 1 Peltosiemen-Apilanurmiseos 1 75 % Timotej 25 % Ängssvingel 60 % Timotej 20 % Ängssvingel 10 % Rödklöver TenhoBOR InkeriBOR/SW Minto Förmånlig universalblandning. Peltosiemen-Apilanurmiseos 2 Peltosiemen-Yleinurmiseos 2 75 % Timotej 25 % Ängssvingel NuuttiBOR InkeriBOR /SW Minto Vår populäraste blandning, där timotejsorten Nuuttis utmärkta smältbarhet kommer till sin rätt Denna blandning - och Nuutti-timotej - är det ultimata valet för stora mjölkgårdar som vill maximera sin ensilagekvalitet och minimera läglighetskostnaden. Peltosiemen-Ruokonataseos 1 75 % Timotej TenhoBOR 25 % Rörsvingel Kora Kora Basblandning med rörsvingel. www.peltosiemen.fi Peltosiemen-Ruokonataseos 2 70 % Timotej 20 % Rörsvingel 10 % Ängssvingel NuuttiBOR KarolinaBOR InkeriBOR/SW Minto En högklassig rörsvingelblandning. Nurmi-timotejens kvalitet står för blandningens bas. Inhemska rörsvingeln Karolina står för blandningens utmärkta vinterhärdighet och ängssvingeln tillför ytterligare smältbarhet och bladrikhet. Vår mest sålda rörsvingelblandning. 32 55 % Timotej 25 % Ängssvingel 15 % Rödklöver 5 % Alsikeklöver Sorterna i klöverblandningen varierar. De vanligaste timotejsorterna är Nuutti och Tenho, ängssvingelsorten Inkeri och rödklöver är Saija och SW Yngve. Den vanligaste alsikeklöversorten är Frida.

Tröskning av ängssvingelfrö. Skräddarsydda blandningar Andra vallväxter 33 Du kan köpa bl.a.: Italienskt rajgräs Westerwoldiskt rajgräs Hundäxing Ängsgröe Fodervicker och rågvicker Vitklöver Persisk klöver Blålucern Bild: Matti Teittinen Vi tillverkar också vallfröblandningar enligt våra kundgårdars egna önskemål. Med en skräddarsydd blandning går det att finjustera blandningen enligt växtförhållandena på gårdens åkrar. Den största nyttan av egna blandningar är ändå att man kan påverka vallskördens storlek, och i synnerhet skördens kvalitet, på gårdsnivå. Vi är mycket flexibla när det gäller leveransen av skräddarsydda blandningar. Vi har ett stort urval av utsäde för vall och vi kan ocksä leverera relativt små partier av utsädesblandningar. Vi levererar också fröblandningar av baljväxter och stråsäd för odling av grönfoder. Vårt sortiment innehåller också mycket annat.

www.peltosiemen.fi Högklassigt utsäde får du från f Landskap Ort Tillnamn Förnamn Näradress Postnr Södra Karelen Villmanstrand Järvenpää Juha Suikintie 261 54230 Södra Österbotten Jalasjärvi Porrassalmi Olavi Soukka-Viinamäentie 263 61630 Södra Österbotten Kauhava Järvinen Kari ja Vesa Alankotie 21 62220 Södra Österbotten Kauhava Kujala Pekka Alankotie 5 62220 Södra Österbotten Kauhava Lagerstedt Jari Saarimaantie 285 62220 Södra Österbotten Kauhava Toppari Reijo Uunimaantie 11 62200 Södra Österbotten Kauhava Ylikantola Minna Kalliokoskentie 343 62200 Södra Österbotten Kurikka Korpi-Tassi Jussi Piirrontie 247 61360 Södra Österbotten Kurikka Santtila Matti Koskenkorvantie 540 66350 Södra Österbotten Lappo Kortesoja Jari Poutuntie 224 62100 Södra Österbotten Lappo Talvitie Jussi Poutuntie 214 62100 Södra Österbotten Lappo Talvitie Ville Alajoentie 3 62100 Södra Savolax Jorois Hämäläinen Aimo Kerisalonsaarentie 838 79600 Södra Savolax Jorois Rytkönen Juha Sysmänrannantie 141 77460 Södra Savolax Jorois Teittinen Matti Karjalanniementie 63 79600 Södra Savolax StMichel Ehrnrooth Yrjö Pellosniemenkuja 5 50100 Egentliga Tavastland Tavastehus Karjalainen Heikki Hakkotie 80 14300 Mellersta Finland Jyväskylä Mäkinen Tommi Tervamaantie 9 41120 Mellersta Finland Jyväskylä Mäkinen Tuomas Salmelantie 163 41120 Kymmenedalen Iitti Lintukangas Petri Massintie 17 47440 Birkaland Nokia Mattila Risto Taivalkunnantie 238 37120 Birkaland Vammala Junttila Taisto Rudolf Koivun tie 20 38250 Österbotten Korsholm Wik Jens Larvvägen, Larvintie 292 66580 Österbotten Närpes Norrholm John Åsvägen 30 64220 Österbotten Pedersöre Käldman Jan Bredarholmsvägen 61 68870 Österbotten Nykarleby Bonäs-Hofman Jordbr. sammansl. Bonäsvägen 106 66900 Norra Karelen Polvijärvi Hietala Juha Parvilantie 5 A 83700 Norra Savolax Iisalmi Kainulainen Tapio Ameriikantie 652 74200 Norra Savolax Iisalmi Kiiskinen Antero Syvänniementie 69 74150 Norra Savolax Iisalmi Paananen Pasi Porovedentie 527 74160 Norra Savolax Juankoski Heikkinen Lauri Lautalantie 456 73470 Norra Savolax Kiuruvesi Lappalainen Matti Rapakkojoentie 70 74630 Norra Savolax Kuopio Nyyssönen Timo Tomperinniementie 58 71160 Norra Savolax Lapinlahti Lappalainen Kari Kirjomäentie 152 71920 Norra Savolax Maaninka Kröger Jussi Kankkulantie 5 71720 Norra Savolax Siilinjärvi Aartovaara Erkki Koivuniementie 28 71840 Norra Savolax Siilinjärvi Miettinen Juha Taulumäentie 10 71800 Norra Savolax Siilinjärvi Seppälä Tuomo Hussolantie 111 71800 Norra Savolax Vesanto Väätäinen Esa Hallasuontie 100 72380 Päijänne-Tavastland Heinola Orasmaa Tuomo Kirkkotie 23 18300 Satakunta Vittis Peräniitty Heikki ja Tapio Korvenkyläntie 420 32700 Satakunta Lappi Anttila Aarne Hinnerjoentie 774 27230 Satakunta Lappi Tukkikoski Simo Mäentaantie 45 as 2 27250 Egentliga Finland Alastaro Jääskeläinen Jari Vänniläntie 145 32440 Egentliga Finland Loimaa Suvila Samuli Niinijoentie 187 32300 34

öljande Peltosiemen-packerier Postanstalt GSM Tfn Fax Nuijamaa 040 757 2949 05 414 1559 Hirvijärvi 040 510 7319 06 457 3135 Kauhava 050 561 6686 06 435 2115 06 435 2115 Kauhava 050 564 9738 06 435 2183 Kauhava 0400 604 666 06 435 2135 Kauhava 040 544 4801 06 434 2562 06 434 2562 Kauhava 050 354 5672 Mieto 050 371 4389 06 450 1871 Tainus 0400 562 461 Lapua 050 544 5352 06 438 7638 06 438 7637 Lapua 040 506 1954 Lapua 040 770 1238 06 438 7055 06 438 7955 Joroinen 050 533 0546 017 576 127 017 576 127 Maavesi 0400 178 711 Joroinen 050 560 3559 Mikkeli 0400 824 731 015 176 528 015 176 558 Renko 050 320 8270 Puuppola 0500 641 154 014 211 230 014 685 876 Puuppola 040 533 1096 Sääskjärvi 050 435 7400 05 366 3008 Nokia 040 513 8988 03 3416 017 Sastamala 0400 777 192 03 5130 009 044 513 0009 Kuni 050 529 8874 Yttermark 040 961 3391 John 06 225 6560 06 225 6548 050 368 8256 Hans Edsevö 0500 448 231 Nykarleby 050 554 2510 Polvijärvi 040 731 7627 Vieremä 0400 346 035 Iisalmi 0440 815 621 017 815 621 017 815 605 Iisalmi 050 544 1720 Västinniemi 040 532 1289 017 624 101 Heinäkylä 0500 541 491 017 755 122 017 755 122 Riistavesi 0400 574 134 Pajujärvi 0400 543 772 Käärmelahti 040 547 2362 0400 579 865 Kuuslahti 0400 678 765 017 461 4119 017 461 4119 Siilinjärvi 0400 579 167 Siilinjärvi 050 567 7943 Horontaipale 0400 281 503 017 641 158 Heinola 040 524 6505 03 718 2551 03 718 2557 Huittinen 0500 333 666 Tapio 02 568 802 02 568 802 0400 333 666 Heikki Lappi 0400 650 938 Lappi 0400 815 417 Alastaro 0500 821 261 Mellilä 0500 535 325 35 E-post juha.jp@pp.inet.fi olavi.porrassalmi@nic.fi vesa.jarvinen@netikka.fi pekkakujala@netikka.fi jarilagerstedt@gmail.com reijo.toppari@gmail.com alanen.minna@netikka.fi jussi.korpi-tassi@netikka.fi tilanet@tilanet.fi jari.kortesoja@netikka.fi kauralaari@netikka.fi vtalvtie@netikka.fi info@vanamola.fi juha.rytkonen@pp.inet.fi matti.teittinen@semenat.fi yrjo.ehrnrooth@surffi.fi info@kultajyva.com myynti@hakalantila.fi tuomas.makinen@salmelantila.fi petri@lintukangas.fi risti.mattila@kotikone.fi taisto.junttila@junttilantila.fi hemsida www.saunalahti.fi/luomu2/ www.tilanet.fi www.semenat.fi www.kultajyva.com www.hakalantila.fi www.salmelantila.fi www.lintukangas.fi www.junttilantila.fi jens@netikka.fi j_norr@hotmail.com kaldman@agrolink.fi torolf.bonas@multi.fi esa.hietala@hotmail.com kainulainen.tapio@gmail.com antero.kiiskinen@halkoniementila.fi pasi@keledesign.fi late.heikkinen@gmail.com matti.lappalainen@jyvajemmari.fi timo.nyy@pp.inet.fi karil2@luukku.com kroger.jussi@gmail.com erkki.aartovaara@kotikone.fi juha.miettinen@prokantri.fi tuomo.seppala@hussola.fi esa.vaatainen@netti.fi orasmaa@orasmaa.fi peraniityntila@gmail.com anttilaska@hotmail.com simo.tukkikoski@dnainternet.net jari.jaaskelainen@pp7.inet.fi sollanpakkaamo@seutuposti.fi www.farmikauppa.fi www.jyvajemmari.fi www.tomperinpakkaamo.com www.miettilantila.fi www.hussola.fi koti.mbnet.fi/hallasuo www.orasmaa.fi www.sollanpakkaamo.fi

Flerradiga TORIA - korn av den nya generationen Förädlad av norska Graminor AS, ger jämn, säker och mycket stor skörd. Stor kärna och hög hl-vikt. Utmärkt sjukdomshärdighet och tålighet mot sur jord. Klart mindre stråbrytning än hos kornsorterna i medeltal. Toria har visat sig ge mycket säker skörd i praktisk odling och var år 2017 den fjärde mest odlade kornsorten! Utsädesförsäljning: Representant i Finland: Anteckningar: 36

LENNOX EIFEL TILL BRÖDVETE HARALD STOR FODERSKÖRD Kvalitet och odlingssäkerhet NY HAVRESORT TILL GRYN Mycket avkastningsrik och tämligen tidig Kärnstorlek och protein Kvalitetsskörd tack vare stor kärna och tunt skal Tål sur jord Egenskaperna bevisade också i praktiken UTSÄDESFÖRSÄLJNING: Fås av de snabbaste! REPRESENTANT I FINLAND: RUSALKA-KORN Växtförädlare är tyska Saatzucht Ackermann. En tidig tvåradig kornsort med hög avkastning t.o.m. 14 % större än hos Tipple, stråstyv. Hög 1000-kornsvikt. Fina maltkornsegenskaper. Godkänd år 2015 i Finlands växtsortlista. VANILLE-KORN Växtförädlare är tyska Saatzucht Josef Breun. MYCKET TIDIG, tvåradig kornsort med hög avkastning, medelskörd t.o.m. 18 % större än hos Tipple, mycket stråstyv - liggsäd endast 2 %. God motståndskraft mot växtsjukdomar. Har potential till maltkorn. Godkänd år 2017 i Finlands växtsortlista. SERTORIVÅRVETE Växtförädlare är schweiziska DSP. Vårvetesort av hög kvalitet. Mycket stråstyv. Egenskaperna är av högsta klass. Kärnan är mycket stor med hög hektolitervikt och proteinhalt. Falltalet är högt och stabilt, även under svåra väderleksförhållanden. Godkänd år 2010 i Finlands växtsortlista. SpANnMÅLSSorter med Hög kvalitet och avkastning med över 80 års erfarenhet S.G. NIEMINEN OY ammattisiemenet@sgn.fi • www.sgnieminen.fi

AVANCERAD FINSK DESIGN Finländsk växtförädling har utförts i över hundra år. Målet för vårt långsiktiga utvecklingsprogram är att producera rikt avkastande och högklassiga sorter för odlare och användare av skörden. Våra konkurrenskraftiga och noggrant testade sorter känner du igen på märket BOR. Märket är en garanti för kvalitet samt ett bevis på hållbar utveckling och ansvarsfullhet. Peltosiemen bjuder även följande nya kvalitetssorter från Boreal VerttiBOR - tidigt och högklassigt flerradigt korn AlvariBOR - högklassig och rikt avkastande flerradig korn NiklasBOR - kvarnkvalitet när den är som bäst www.boreal.fi